Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1935 - Karl Thormann: Socialistisk nyorientering i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bakom krisinitiativen, men de mer än 300,000 underskrifter, som
erhöllos, visa att det verkligen rör sig om en mera allmän samling av
alla arbetande långt utanför den organiserade arbetarklassen. Sida
vid sida med arbetarna stå de anställda, de skuldsatta bönderna och
småhantverkarna mot deflationspolitiken. Den direkta demokratin
har visat sig vara ett gott vapen för att spränga föråldrade
partibildningar och upplösa grupper med konservativ åskådning samt
frigöra arbetarklassen ur sin isolering.
Även om denna politik med dragning åt höger kan vara farlig
för partiet i den mån den låter en tendens att låna från en sådan
rörelse som neosocialismen i Frankrike komma till synes, vore det
dock felaktigt att jämställa det schweiziska partiets nya kurs med
Renaudels reformism eller Déats halvfascistiska tankegångar. Detta
dels därför att beröringspunkterna med den franska neosocialismen
blott äro att finna hos partihögern och även där blott praktiskt men
icke som system, samt dels därför att hela partiet utan nämnvärd
splittring slagit in på den nya vägen och partiets övervägande
proletära karaktär sålunda säkrats, vilket kommer att sätta sin prägel på
folkmajoriteten, då den nås.
Det är ännu för tidigt att tala om utsikterna. Men kan dock
fastslå, att krisinitiativen fört partiet på offensiven, vilket är
utomordentligt viktigt och måhända avgörande just då krisen skärpes.
Medan regeringen ännu för kort tid sedan trodde sig kunna möta
framstöten med att kalla den socialism, är diskussionen inom de
borgerliga partierna nu redan i gång, om det icke är nödvändigt att gå den
till mötes, om det skall förhindras, att den når majoritet vid
folkomröstningen. Alarmerande har framför allt utgången av valen i
kantonen Graubünden varit, där en kandidat, som uttalat sig för
initiativen och därför stöddes av socialdemokraterna, fick majoritet
över de frisinnade och de konservativa. Vänsterströmningen bland
massorna inom de borgerliga partierna står i så grell motsats till
händelserna i Mellaneuropa, att en spänning mellan regeringen och de
borgerliga partiernas ledning å ena sidan samt väljarmassorna å den
andra uppstått, vilken ställer det demokratiska medvetandet på ett
allvarligt prov.
För mer än hundra år sedan gav den schweiziska förbundsstaten
signalen till en demokratisk-framstegsvänlig framstöt i Europa. De
äro icke få i Helvetien, som vilja tilldela den schweiziska demokratin
samma roll i den nuvarande fascistiska perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
