Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1935 - Gustaf Alegård: Tankar i befolkningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tankar i befolkningsfrågan
249
siffrorna sjunkit, har folk likväl ej oroats, så länge dock en ökning
förelåg. Att se in i framtiden tänkte man nog sällan på, och de
flesta voro naturligtvis ej heller kapabla att bedöma kommande tiders
folkmängd.
På senare tider ha de s. k. befolkningsprognoserna dock blivit
mycket allmänna. Den förste som här i Sverge mera utförligt
verkställde beräkningar rörande vårt lands framtida befolkning ur skilda
förutsättningar var prof. Sven Wicksell. Redan år 1926 publicerade
han i Ekonomisk Tidskrift en redogörelse för dessa beräkningar,
vars resultat även innefattade möjligheten av en framtida
folkminskning. Enligt det sannolikaste alternativet skulle nämligen
folkmängden först stiga något, varefter skulle följa en period av
folkminskning. För två år sedan utförde prof. Wicksell nya beräkningar och
kom under vissa antaganden även nu till liknande resultat. — I sin
år 1930 utgivna berättelse över befolkningsrörelsen åren 1924—£5
hade statistiska centralbyrån för första gången uträknat det s. k.
nettoreproduktionstalet, vilket måste vara minst 1 om befolkningens
numerär skall kunna upprätthållas. Detta tal blev emellertid för år
1925 ej högre än 0,958, vartill centralbyrån anmärker: "–––––-och
om förhållandena ej ändra sig, har man således att i en framtid
vänta folkminskning i Sverge." Givetvis har
nettoreproduktionstalet för de följande åren blivit ännu lägre, och den sista kända
siffran, för år 1931, var icket högre än 0,7 7 7. — Nu är det
visserligen sant att den stora allmänheten ej läser statistiska centralbyråns
publikationer, men de dagliga tidningarna innehålla alltid en resumé
av det viktigaste innehållet, och man har aldrig underlåtit att speciellt
betona de sjunkande reproduktionstalen. Man tycker sålunda att vi
kunde varit tämligen förberedda.
Hur skall man då kunna förklara det hysteri, som gripit svenska
folket och enkannerligen dess press i slutet av 1934 och början av
1935 ? Vad är det i Myrdals bok, som kunnat få en sådan verkan? —
Någon tid före den myrdalska bokens publicering kunde man i
tidningarna läsa referat av prof. F. J. Linders utredning på uppdrag
av seminariesakkunniga, vilken utredning med all önskvärd tydlighet
påvisade vilken framtid vi gingo till mötes. Pressen lystrade
visserligen ett ögonblick, en och annan ledare såg dagen, men sedan blev
det tyst igen på befolkningsfronten. Tills "Kris i befolkningsfrågan"
kom, blev läst, refererad och diskuterad. — Prof. Wicksell har liknat
den sensationella bokens verkan vid ett saltkorn, som nedkastat i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
