Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1935 - Gustaf Alegård: Tankar i befolkningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Gustaf Ålegård
det ju i allmänhet var de unga, prokreationskraftiga åldersklasserna,
som gåvo sig iväg. Men, som sagt, de fallande fruktsamhetstalen
tyda på en medveten barnbegränsning, och vi kunna nog sätta denna
periods början till omkring 1890. En vid denna tid insättande
minskning av barnantalet får nog anses vara ganska motiverad. Det
genomsnittliga födelsetalet i Sverge under 1880-talet var icke mindre
än 29,1 promille, men i vissa län uppnåddes sådana respektingivande
siffror som 37,5 i Norrbottens län och 37,3 i Västernorrlands.
Folkökningen blev visserligen icke så stor dels på grund av den
jämförelsevis höga dödligheten men framför allt genom emigrationen,
som under detta årtionde nådde sin höjdpunkt. Nu var det ju
troligt att dödligheten skulle komma att minskas, men följden skulle
väl då endast bli en ökad emigration. Fanns det någon anledning
för det fattiga svenska folket att föda upp emigranter? Möjligen
skulle man kunna uppställa vissa skäl att så göra, men vi hade väl
knappast råd till en sådan expansion, och ur den enskildes synpunkt
var det oförnuftigt med dessa stora barnkullar, som kommo
familjens levnadsstandard att underskrida existensminimum i ordets
egentliga betydelse. Vad var då naturligare än att antalet födelser i
viss mån började minskas? Under följande årtionde sjönk
nativiteten ytterligare, men även dödlighet och emigration blevo lägre och
uppvägde den förra, varför resultatet blev en ganska kraftig
folkökning, 7,13 under 1890-talet mot blott 4,69 under 1880-talet. Det
tjugonde seklets första årtionde gick i samma stil, och folkökningen
blev ytterligare något större, 7,2 7 promille. Det följande decenniet
domineras av världskriget och de abnorma förhållanden på alla
områden, som följde i dess spår. leke desto mindre hade vi en
folkökning på 6,69. Ett tecken på att mänskligheten dock ville ha
barn, om endast förhållandena det medgåvo, ha vi i födelsetalen för
1920 och 1921 i så gott som hela världen. Det var tiden efter
fredsslutet och folk gick och hoppades på återvändande goda tider efter
krigsårens mörker. Resultatet blev en oanat hög födelse frekvens i
alla länder, särskilt under år 1920. Men de goda tiderna kommo ej
och ha aldrig återkommit i samma bemärkelse som före kriget.
Visserligen ha ur rent ekonomisk synpunkt även goda konjunkturer varit
rådande sedan dess, men skillnaden mot förr ligger på ett annat
plan: osäkerheten för den enskilde har blivit oändligt mycket större.
Man lever numera under helt andra förhållanden än förr, mången
vet ej den ena dagen om han har arbete den nästa och otryggheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
