Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 I fi- och utrikes
om dess verk. Och om oberäkneliga händelser icke dessförinnan
inträffa, bör den med lugn kunna möta valmännen.
Det finns ingen anledning förmoda, att dessa bedöma vad som
gjorts på annat sätt än vad opartiska iakttagare nu göra. Det kunde
citeras spalter av beröm åt de skandinaviska länderna för deras både
krispolitik och allmänna politik, varvid Sverge vanligtvis icke sättes
i sista rummet. Sålunda framhävdes bl. a. vårt land i den franska
deputeradekammaren för några dagar sedan såsom ett efter följ ans^
värt exempel. I den engelska ekonomiska tidskriften Economist
kunde man för någon vecka sedan läsa på tal om devalvering och*
återhämtning, att återhämtningen icke i första hand var beroende av
exporten utan främst ägt rum på hemmamarknaden, såsom i
England och Sverge, och att enbart myntets värdenedskrivning icke vore
tillräcklig för att åstadkomma förbättrade ekonomiska förhållanden
utan måste kompletteras med en inre expansiv politik. Somliga
länder ha icke fört denna expansiva politik långt nog, andra såsom
Japan ha drivit den för långt, så att priser och levnadskostnader
våldsamt stigit, medan däremot Sverge tycks ha funnit den idealiska
balanseringen mellan de olika åtgärderna. Efter ett par veckor
underströks ytterligare den svenska framgångsrika politiken, vilken lett
till närmast högkonjunktur. Orsaken sades vara en sund
finanspolitik och sund politik över huvud taget. Utom i fråga om
penningpolitiken sades de skandinaviska länderna genom stod åt jordbruket,
intensiv byggnadsverksamhet och andra åtgärder föreslagna av resp.
regeringar ha ökat sysselsättningen, kommit pengarna att cirkulera
och i allmänhet ha bidragit till det ekonomiska lägets förbättring.
Det kan ju också nämnas, att det schweiziska s. k. krisinitiativet delvis
motiverades med de svenska framgångarna.
Man behöver ju inte svälja allt beröm, men det ligger väl alltid
någon sanning i den tydligen ganska allmänna uppfattningen, att
svensk politik under den socialdemokratiska regeringens tid utmärkts
av måttfullhet och lett till lyckosamma resultat. Jämförelser med an-;
dra länder jäva inte denna uppfattning.
VÄRST HAR MAN DET för närvarande i de s. k. guldländerna,
där tecknen på bättring äro små om ens några. Envist håller man
dock fast vid de gamla guldpariteterna och rent monetärt sett synas
också resp. mynt vara så väl garderade, att någon ändring ej är
påkallad. Men myntets instabila värde, som medfört kraftiga prisfall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
