Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 279
Detta kunde ju emellertid avhjälpas, ifall det endast varit på
reglernas formella tillkomst det hakat upp sig. Det hade ju varit en
förhållandevis enkel sak för kongressen att i vanlig ordning stifta
en Iag, som reglerade dessa förhållanden, förutsatt att majoritet i
kongressen förelåg för dylik reglering. Men domstolen gick längre
än så. Den förklarade, att det över huvud icke tillkom de federala
myndigheterna att lagstifta om sådana saker. Endast för näringar
och företag, som räckte utanför den enskilda statens gränser, hade
kongressen och presidenten att fastställa behövliga regler men
däremot fick intet intrång göras på delstaternas självstyrelse.
Det synes ganska oklart, vilka möjligheter, som då föreligga för
en allmän reglering av arbetsförhållanden och för sociallagstiftning
över huvud taget. Presidenten har i sina uttalanden verkat mycket
pessimistisk. Någon omedelbar fara för utökning av arbetstiden och
lönesänkningar synes visserligen enligt uttalanden från ledande håll
på företagarsidan icke föreligga, men någon garanti för framtiden
bjuder ju detta icke. Skulle man försöka att komma tillbaka till de
gamla förhållandena, komme detta utan tvivel att mötas av motstånd
från arbetarna med arbetskonflikter och sociala strider som hotande
perspektiv.
En öppen fråga är huruvida övriga vidtagna åtgärder såsom
regleringen på jordbrukets område, Tennessee-dalens iordningställande
och mycket annat kan finna nåd inför högsta domstolens ögon. Skulle
även åtgärderna för stegring av priserna på jordbruksprodukter
underkännas torde verkningarna bli oöverskådliga. Vidare synes man
vara villrådig, om föreliggande förslag till Iag om
kollektivförhandlingar med förbud för företagsfackföreningar, om hela komplexet av
sociala lagar o. s. v. kan konstitutionellt riktigt genomföras. Över
huvud taget måste det sägas, att framtiden ter sig högst oviss för
Roosevelts hela program.
Det är emellertid sannolikt, att detta stärkt hans något vacklande
ställning ute hos väljarna. Är det icke möjligt att genomföra ens
detta, hur mycket mindre äro icke då utsikterna att på laglig väg
genomdriva de långt vidare syftande mer eller mindre radikala
förslagen, som växa upp som svampar ur marken? Herrarna Long,
Coughlin, Townsend och vad de allt heta måste uppenbarligen gå
utanför lagens råmärken, om de vilja genomföra något som helst
av sina program.
En slutsats är emellertid klar, nämligen den, att en grundlag
skriven i slutet av 1700-talet endast dåligt svarar mot förhållanden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
