Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
In- och utrikes
klar följd, att regeringen föll. En bidragande orsak torde väl också
ha varit, att de nyss förrättade kommunala valen visat en tämligen
klar dragning åt vänster med vinster framför allt åt kommunisterna.
Det är en rätt allmän uppfattning, att valresultatet bör tolkas som
en opposition mot det sista årets förda politik. Om den reaktionära
vågen någonsin nått utanför Paris, vilket är ganska osannolikt, hade
landet i varje fall ganska fort åter kommit till besinning.
Uppdraget att bilda ny regering gavs åt deputeradekammarens
talman, f. d. socialisten Bouisson, vilken löste problemet på kortare tid
än ett dygn. I den nya regeringen inträdde ett flertal av de
ministrar, som tillhört Flandins uppsättning, men de nytillkomna,
däribland en socialist, som utträdde ur partiet, samt en s. k. neosocialist,
som uteslöts, gåvo dock en starkare vänster färg åt den nya
ministären. Det återstår för Bouisson att få förtrondevotum, vilket synes
sannolikt av partiresolutionerna att döma, samt därefter och framför
allt att regera. Huruvida man kan motse en devalvering av francen,
är ovisst. Tidpunkten kan ju icke anses lämplig mitt under
brinnande kris och just då spekulationen räknar med värdenedskrivning,
men om och sedan förtroendet återställts och formell budgetbalans
åstadkommits, synes en ny och bättre relation mellan franc och
övriga valutor vara en ganska nödvändig förutsättning för ett
rationellt återhämtningsprogram.
OM’ FRANKRIKE alltså ännu icke kommit i gång på några nya
vägar, har utvecklingen i Amerika plötsligt avbrutits genom ett
utslag av högsta domstolen. Åtskilligt av vad som genomförts av "den
nya given" har i fråga om sin överensstämmelse med den
amerikanska grundlagen dragits i tvivelsmål och t. o. m. hela systemet
med den s. k. niralagstiftningen och allt vad därtill hör har ansetts
stridande mot konstitutionen. Högsta domstolen bekräftade, att denna
uppfattning var riktig, vilket de flesta icke trott vara möjligt.
Domstolen ansåg kongressen ha överskridit sina konstitutionella
befogenheter, då den åt presidenten uppdragit att genom
fastställande av koder för olika näringsgrenar reglera sådana saker som
arbetslöner, arbetstid, kollektivförhandlingar och annat liknande. Det
innebure nämligen lagstiftning och lagstiftningen tillkommer
kongressen och icke innehavaren av den exekutiva makten. Därmed har
grunden ryckts undan från alla bestämmelser om minimilön och
maximiarbetstid och arbetarnas förhandlings- och organisationsfrihet
svävar fullständigt fritt utan något underlag i lagstiftningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
