Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1935 - Händelser och spörsmål - Den stora Memelprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Den stora Det på sin tid allt uppslukande intresset för ut-
Memelprocessen. gången av Saaromröstningen gjorde, art flera andra
utrikespolitiska problem, som under normala
omständigheter sikulle ha tilldragit sig stor uppmärksamhet, kommit
tämligen mycket i skymundan. Så har bl. a. blivit fallet med konflikten
mellan tyska och litauiska intressen i Mem elområdet, vilken konflikt
under det senaste halvåret blivit alltmer tillspetsad. Då det lemielkrtijd finnsj
giltig anledning förmoda, att den nazistiska regimens allt starkare
poängterade strävan att på egen hand revidera Versaillestraktaten
inom en nära framtid kan komma art förknippas med gränsproblemen
i norr och nordost, torde Memelfrågan ännu länge komma att hålla sig
aktuell. En sammanfattning av anklagelsematerialet i den stora process,
i vilken nyligen flera personer dömdes till döden för försök att med
väpnad makt lösslita Memelgebitet från Litauen och återförena det med
Tyskland, kan därför ha sitt intresse.
Genom den s. k. Memelkonventionen, vilken avslöts år 1924, mellan
de allierade å ena sidan och Litauen å den andra, överläts
Memel-området till den senare staten. Områdets ställning i förhållande till det
egentliga Litauen reglerades genom en särskild Memelstatut. I
konventionen stadgas, att Memelområdet eller — som det på litauiska kallas —
Klaipedaterritoriet skall utgöra en autonom del av den litauiska staten.
I statuten äro upptagna detaljerade bestämmelser om arten av områdets
autonomi med hänsyn till inbyggarnas traditioner och kulturella
förbindelser. Ifråga om inre angelägenheter tillämpas i Memelterritoriet
självstyrelse, men i rena statsfrågor ligger avgörandet för detta område
liksom för landet i sin helhet centraliserad hos regeringen i huvudstaden,
Kaunas. Enligt dessa förutsättningar blir det från litauisk synpunkt en
självklar sak, att det är den litauiska regeringens rätt och skyldighet
att kväva varje försök, som av memelländare göres art kränka eller
försvaga den litauiska staten som helhet. Regeringen är i sin fulla rätt att
i sådana fall exempelvis proklamera belägringstillstånd eller vidtaga
andra ytterlighetsåtgärder för säkerhetens återställande. Denna
uppfattning angående Memelstatutens tillämpning bekräftades genom
Haag-domstolens utslag i augusti 1932, där Litauen förklarades ha absolut
befogenhet art med vanliga medel upprätthålla sin suveränitet i
Memelom-rådet.
Givetvis var det närmast från tyskt håll man fruktade inblandning i
den litauiska statens angelägenheter i form av uppviglingsförsök bland
Imemelländarna. Och det visade sig mycket snart — redan 1924 — att
li-tauema hade rätt i sina farhågor för tyskt inflytande. Men lika
målmedvetet, som tyskarna alltsedan dess arbetat på Memelgebietets
slutliga återförening med Tyskland, lika konsekvent har den litauiska
regeringen bemödat sig om att på laglig väg förebygga varje åtgärd med det
nämnda syftet. Delvis med mönster från Italien och från Tyskland
självt ha litauerna vid flera tillfällen utfärdat lagar, särskilt avsedda att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
