Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGSTIFTNING OM
ARBETSAVTAL
Av SIGFRID HANSSON.
Medan man i ett flertal andra europeiska länder, t. ex. Danmark,
Norge, Finland, Tyskland och Sovjet-Ryssland, gjort arbetsavtalet
till föremål för en ganska ingående laglig reglering, har man i vårt
land iakttagit stor återhållsamhet i detta hänseende. Någon allmän
arbetsavtalslagstiftning finns icke här. Endast i ett par speciallagar
finnas bestämmelser, som avse att reglera dylika avtal, nämligen i
sjömanslagen av den 15 juni 1922 och i lagen av den 18 april 1914
om kommission, handelsagentur och handelsresande. Naturligtvis
kunna tvister om arbetsavtal även inom områden där dessa
speciallagar icke äga tillämpning underställas domstols prövning, men då
få allmänna rättsregler och analogier, som vunnits under
rättsskipningen, anlitas.
Planer på att få en mera allmän arbetsavtalslagstiftning till stånd
ha varit å bane upprepade gånger. Redan 1899 anhöll riksdagen hos
regeringen att sådana lagbestämmelser måtte utarbetas, som kunde
anses erforderliga för beredande av nödigt skydd åt i behörig
ordning ingångna arbetsavtal. Ett lagförslag utarbetades också av en
kommitté och överlämnades till regeringen den 19 oktober 1901.
Detta förslag föranledde emellertid icke någon proposition till
riksdagen. 1907 igångsattes en ny utredning, som slutfördes i
justitiedepartementet 1910, då som bekant den lindmanska regeringen ville
utnyttja den stämning, som storstrejken 1909 hade skapat i
borgerliga kretsar. För riksdagen framlades då en serie lagförslag,
syftande till långt gående ingripanden i förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetare respektive deras organisationer. Bland dessa förslag
märktes ett angående Iag om arbetsavtal och ett angående Iag om
kollektivavtal. Något positivt beslut i dessa lagstiftningsfrågor blev
icke fattat av riksdagen 1910, och resultatet blev ävenledes negativt,
då förslagen i delvis omarbetat skick förelades 1911 års riksdag.
Det dröjde sedan till 1931, innan spörsmålet om en
arbetsavtalslagstiftning föranledde regeringsinitiativ. Då uppdrogs åt en kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
