Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Sigfrid Hansson
mitte, benämnd Kommittén angående privatanställda,1 att utreda
detta spörsmål jämte frågor rörande förenings- och
förhandlingsrätten samt frågan om tryggande av anställdas rätt till pension.
Kommittén blev först i början av innevarande år färdig med
utredningen angående arbetsavtalen. Den 9 mars avlämnade den till
socialministern sitt Betänkande med förslag till Iag om arbetsavtal
(Statens offentliga utredningar 1935: 18). För närvarande är
kommittén sysselsatt med förenings- och förhandlingsrätten och väntas
komma att avgiva betänkande i detta ärende i slutet av
innevarande år.
En redogörelse för arbetsavtalslagförslaget skall nu lämnas.
Självklart måste den inskränkas till att gälla förslagets
huvudbestämmelser. Detaljer som väsentligen erbjuda intresse ur juridisk och
lagteknisk synpunkt skola förbigås.
Först bör måhända begreppet arbetsavtal i lagens mening
klargöras. I 1 § har arbetsavtalet definierats som ett avtal, varigenom
den ena parten (arbetstagaren) åtager sig att mot ersättning arbeta
i tjänst hos den andra parten (arbetsgivaren). Det är
underförstått, att arbetsförhållandet måste vara av en viss varaktighet.
Tillfälliga, helt kortvariga tjänsteuppdrag är det sålunda här icke fråga
om.
"I arbetsavtalets begrepp ligger vidare" — heter det i betänkandet — "att
arbetet skall ske ’mot ersättning’, med förslagets terminologi’, ’mot lön’.
Därmed förstås alla former av vederlag, ej blott kontantlön och naturaförmåner
utan även t. ex. rätt att emottaga s. k. drickspengar. Principiellt saknar det
betydelse, i vad mån vederlaget svarar mot värdet av det åtagna arbetet.
Varje gottgörelse kan dock ej anses såsom lön i förslagets bemärkelse.
Arbetar en person t. ex. enbart mot fri lunch eller mot någon sporadiskt
återkommande mindre gratifikation, föreligger ej ett arbetsavtal i förslagets
bemärkelse. Det är ej nödvändigt, att uttrycklig överenskommelse träffats om
lönen. För att arbetsavtal skall föreligga kräves allenast, att den, åt vilken
arbete utföres, är skyldig ersätta detsamma. Sådan skyldighet kan jämväl
vara underförstådd mellan parterna eller föreligga på grund av allmänt bruk
eller följa därav, att den, åt vilken arbete utförts, insett eller bort inse, att
den andra parten ej avsett att arbeta utan gottgörelse. I händelse av tvist
1 Ledamöter av kommittén blevo: professor Martin Fehr (ordf.),
ombudsmannen i Sveriges arbetsledareförbund Ernst Ahlberg, redaktör Sigfrid
Hansson, byråchef Otto Järte, sekreteraren i Svenska kontoristföreningarnas
förbund Edith Lindblom, direktör Iwar Sjögren, direktör Hjalmar von Sydow
och ombudsmannen i Svenska bankmannaföreningen V. von Zeipel. Efter
direktör von Sydows död inträdde direktör Gustaf Söderlund i kommittén
såsom representant för Svenska arbetsgivareföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
