Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Lars Madsen: Norskt-finskt-danskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norskt — Finskt — Danskt
341
och handlat från felaktiga utgångspunkter. När fakta klarlagts,
rullas härvan upp och skomakarmäster Stein får frid.
Trots en viss enspårighet i psykologin utmärkes denna bok av
en human livssyn. Och den respekt man förut hyst för Fangens
energiska författargärning, har efter detta gedigna verk endast
ökats.
Fangen har skapat sig en position i norskt andligt liv av i dag.
Denna position har ytterligare förstärkts av hans insats i
Oxfordrörelsen, som i vårt grannland intar en ojämförligt mera
dominerande plats än hos oss. Fangen har också givit ut en bok "En kristen
verdensrevolusjon. Mitt møte med Ox†ordgruppebevegelsen". Den
som tror, att han här skall få lara en själs historia, tar likväl
grundligt miste. Denna personliga bekännelse är så märkvärdigt
opersonlig, den försöker liksom vara vetenskapligt objektiv och gör mer
intryck av en förklarande och utredande rekommendationsskrivelse
än av ett vittnesbörd. Man ställer sig undrande. Man vet, vad
denna kristna väckelse betytt för diktaren Fangen, och man hoppas,
att i denna bekännelse möta människan. Men man möter en av
tidens sociala och religiösa problem intresserad intellektuell person,
som ger en förklaring av hur tiden med sin materialism och
freu-dianism och alla andra -ismer har gått i baklås och hur tiden bör
botas. Var detta det nya? Den gamla kristendomen försökte ju
bära lara, hur människan skulle kunna finna sin Gud.
I Oxfordrörelsens församlingsliv intar "sharing", som det heter
på engelska, eller "samdeling", som det heter på norska,
"trosbekännelse" är väl den svenska översättningen, en viktig plats. Av denna
starkt personliga intimitet får man dock mindre i Fangens essay än
i en bok "Jeg opdager livet" av den unge författaren Waldemar
Brøgger, som dock rent ut säger sig icke tillhöra Oxfordrörelsen.
Därmed vare hur som helst, han har dock tillägnat sig flera av dess
ledande tankar och denna hans roman är ur flera synpunkter en av
årets intressantaste böcker.
Man kan säga, att hela Brøggers bok egentligen är en
Oxford-kristens "sharing", "en moderne ung guts bekjennelser" om sin väg
till en klarnande livsuppgift, en hållbar kärlekslycka och en
befriande religion. Oxfordledarens, dr Buchmans, ständiga råd är, att
den kristne bör se till att han "i sine vidnesbyrd aldri snakket ut
over sine erfaringer", ett råd som Brøgger gott kunde satt som
motto för sitt författarskap. Och när han i sina religiösa
funderingar når fram till tanken på en glad och livsbejakande kristendom,
så har han, även om han själv ej anser sig vara Oxfordkristen,
anslutit sig till en av Oxfordsrörelsens grundtankar och kan i varje
fall gott tas som en representant för den nya mentalitet bland norsk
ungdom, för vilken Oxfordrörelsen är ett uttryck.
"Jeg vil ikke forske efter grunnen till at en mann blir kristen.
Det angår ingen. Hvis man skäl forske, får man spørre om hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
