Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Lars Madsen: Norskt-finskt-danskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Lars Madsen
tro er gedigen, om det er kvalitet i den. Om han er blitt noenting.
Eller om han bare har søkt trøst. For dette med å søke trøst i troen,
det er fattige barns beklædning på ny. Troen skal ikke gi trøst, den
skäl gi kraft og reisning og vidde."
"Jeg har sett mange prester. De har salvelse og de har milde øine.
Men livsgleden har de ikke. De har bekymringene. Det er en
døende tro som tynger skuldrene deres ned. Liket av en avdød tro.
Det fins ikke latter og mot og kraft og vilje i den som bærer et lik
på sine skuldrer."
Ovanstående citat ger rätt mycket av Brøggers religiösa
inställning.
Men det skulle vara fel att av det redan sagda sluta sig till att
boken är någon slags religiös omvändelseroman i vanlig mening.
Det är en roman om Osloungdomen av i dag, och det religiösa
gör sig ej bredare än vad som hör till ämnet, vi bevittna ingen
förkrossad syndares upplevelse av nåden, utan hur en ung man, som
lämnar pubertetsstadiet, blir "god vän" med Gud. Det är ej heller
en realistisk roman i vanlig mening, utan berättelsen avbryts
ideligen av författarens "prat med läsekretsen". Det väsentliga är
nämligen för Brøgger inte den individuella människoskildringen;
psykologin struntar han i — tror han — för att diskutera moraliska och
sociala problem, och för att få sagt allt som tränger på, blir han
emellanåt tvungen att avbryta berättelsen och att göra ett inpass —
till fromma för läsarens intresse, det erkänns villigt.
Modern ungdom är ju gunås alltjämt högmodern. Välvilliga
förståsigpåare i alla åldrar ha beskrivit arten och satt sina färgade
etikettlappar på den, så att denna ungdom vid det här laget för en
främmande betraktare borde förefalla bra brokig. Mot alla dessa
schabloner reagerar Brøgger välgörande och sunt. I hans ögon är
både Hoels "Syndere i sommersol" och den ungdom, som Sven
Stolpe med sin talang att uppdela folk i "falanger" och generationer
trodde sig representera, redan betänkligt ålderstigen.
Enligt Brøgger är ungdomen varken ytlig eller njutningslysten,
varken härjad eller bitter av det krig den läst om, utan dessa
omdömen ha uppstått därför att utvecklingen gått för fort. Den äldre
generationen har inte kunnat eller hunnit lara sig genomskåda skenet,
de ta för kontant mycket som ungdomen gör bära för att camou flera
sitt ömtåliga inre. "Frykt ikke for vår moral, jeg tror vi er bedre
enn vi vil ha det til selv. Og er vi urettferdige, så bær livet over
med oss. Det skäl en ganske stor pos jon modenhet till ikke å være
urettferdig. Og noen læremestre i toleranse, humanitet og
menneskelignet har vi ikke hatt. Da tidens strømninger skiftet, snevret man
sin menneskelighet inn. De som var modne og menneskelige for
tyve år siden, er blitt umodne i vår tid. De har like meget igjen å
lære som oss unge. Alderen fordummer når tidene skifter. Når
tiden står stille, gjør alderen vis. Møt oss ikke med forståelse og
veiledning, møt oss med tillit."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
