Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Förbättrad folkpensionering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
Händelser och spörsmål
de premiesystemet. Den pension som grundas på inbetalda avgifter får
betydelse först efter en mycket lång tidrymd. Medelvärdet på
nybevil-jade avgiftspensioner 1933 utgjorde sålunda 11:35 kr. för kvinnor och
31:53 kr. för män. För sådana ekonomiskt svaga pensionstagare som
åtnjöto pensionstillägg var medelvärdet på deras avgiftspension endast
9:49 kr. Under sådana förhållanden spelar pensionstillägget den
avgörande rollen. Av 496,437 pensionärer 1933 hade 367,555
pensionstill-lägg. Medan avgiftspensionen utgick med 6.5 milj. kr. steg
tilläggspensionen till 60.6 milj. kr. Den senare har kostat stat och kommuner över
en halv miljard kronor under de år försäkringen varit I. kraft.
Omfattning. Enligt nu gällande regler är envar svensk medborgare)
avgiftspliktig från och med det år, då han fyller 16 år till och med det
år, då han fyller 66 år, alltså sammanlagt under 51 år. Undantagna1:
från försäkringen äro endast vissa tjänsteinnehavare som på annat sätt
ordnat sin pension. Sakkunniga föreslogo att den avgiftspliktiga åldern
höjdes till 18 år och att inga grupper skulle vara befriade från
avgifter. På en punkt gick propositionen ett steg längre och föreslog art
den övre åldersgränsen sänktes med 1 år till 65 år. Riksdagen följde
regeringen. Avgiftstiden blir alltså hädanefter 48 år.
Förslaget att inrymma även tidigare befriade grupper i försäkringen
rönte givetvis kritik och opposition. Såväl olika
tjänstemannaorganisationer som flera ämbetsverk reagerade skarpt. Mycket av denna kritik!
grundades dock på att vissa bättre ställda grupper icke skulle få valuta
för erlagda högre avgifter enligt kommitténs förslag. Propositionens
modifiering av avgifterna åstadkom härutinnan full rättvisa. Flera
motionärer yrkade dock avslag även på detta förslag. Man anförde att
de tidigare befriade gruppernas inrymmande i försäkringen var både
onödig och betungande för dessa grupper, vilka omfatta mellan 75,000
och 80,000 tjänsteinnehavare samt 40,000 a 50,000 hustrur till
sådana. Utskottet ansåg sig icke kunna biträda motionärernas yrkande.
Ett konsekvent genomförande av principen skulle betyda att alla som på
ett eller annat sätt tryggat sin ålderdomsförsörjning skulle uteslutas från
försäkringen. Därmed förlorade denna sin karaktär av en hela folket
omfattande försäkring. Till detta anfördes praktiska svårigheter och
vidare förutsattes att avgifterna för tjänstepensionen kunde modifieras. Då>
pensionen beräknades lämna fullt vederlag för erlagda avgifter ansågsj
att ingen orättvisa begicks. Regeringens och utskottets linje godkändes
även av riksdagen.
Försäkringstyp. Nuvarande folkpensionering är en blandad
invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Mot denna form har anförts stark kritik
från olika håll. Kommittén hade även förordat en mycket radikal
reform: att renodla ålderdomsförsäkringen och överföra invaliderna på
sjukkassorna. Varje medlem under 67 år av centralsjukkassa skulle vara
försäkrad i kassan till invalidpenning om 1 a 3 kr. pr dag.
Invalidpenningen skulle utgöra en direkt fortsättning av sjukpenningen och gälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
