Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Förbättrad folkpensionering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 363
intill 67 års ålder, då folkpensioneringen skulle taga vid som
ålderdomsförsörjning. För den ökade belastningen på sjukkassorna skulle dessa
kompenseras genom statsbidrag. En minoritet inom kommittén ville
bibehålla det nuvarande systemet. Propositionen ställde sig principiellt
sympatisk till omläggningen, men ansåg sig icke kunna komma förbi;
de i remissyttrandena framförda starka anmärkningarna. Dessa togo
främst sikte på de erkända sjukkassornas ännu relativt svaga anslutning;
och att de själva alltför nyligen blivit omorganiserade. Utskottet och:
riksdagen hade samma mening.
Ett av huvudskälen för kommitténs förslag var önskemålet att
åstadkomma en förbättring av iinvaliditetsprövningen för att därigenom
begränsa det allmännas kostnader. Utskottet ansåg att denna synpunkt
vore förtjänt av beaktande även utan omläggning. Särskilt ville utskottet
understryka vikten av att efterkontrollen skarpes. Vidare uppmanades
pensionsstyrelsen att företaga revision i sådant distrikt som hade en
oproportionerligt hög procent pensionstagare då man kunde befara att
densamma uppkommit genom en alltför slapp invaliditets- och
behovsprövning. Denna mening delades av riksdagen.
Avgifterna. Enligt nuvarande system utgår en för alla lika
grundavgift med 3 kr. Sedan utgår en tilläggsavgift på inkomst från lägst 600
kr. med 2 kr. och slutar med 30 kr. för inkomst på 10,000 kr. och
däröver. Högsta sammanlagda avgiften är alltså 33 kr. pr år. Kommittén
hade förordat att pensionsavgifterna skulle utgå med 1 o/o av de
avgiftspliktigas taxerade inkomst, dock lägst 6 kr. och högst 50 kr. En
^minoritet hade föreslagit en högsta avgift av 100 kr., som skulle uppnås*
vid en taxerad inkomst av 10,000 kr. Propositionen accepterade
höjningen av grundavgiften till lägst 6 kr., samt att avgiften för taxerat
belopp över 600 kr. skulle utgå med 1 <y0 av den taxerade inkomsten^
men däremot att avgiftsmaximum för ensamstående skulle sättas vid 20
kr. För äkta makar skulle den sammanlagda avgiften kunna uppgå till
40 kr. pr år. Detta innebär, att i det fall, att väl mannen men icke
hustrun har taxerat belopp, avgiftens maximum nås vid ett taxerat belopp för
mannen av 3,400 kr. och att för det fall, att båda makarna ha taxerat
belopp, maximum nås när makarnas sammanlagda taxerade belopp
uppgår till 4,000 kr. Flera motionärer yrkade ändring i olika riktningar.
Utskottet fann dock k. maj :ts förslag väl avvägt och riksdagen tyckte
detsamma.
Avgifts pensionen. Den nuvarande pensionen grundas på erlagda
avgifter. Ehuru beräkningen av desamma är lika för både man såväl som
kvinna ha dock kvinnorna lägre pension. Detta har motiverats med deras
längre livslängd. Avgiftspensionerna ha beräknats efter det s. k.
premiereservsystemet. Detta innebär att de för varje årsklass fonderade
medlen skola bära utgifterna för samma årsgrupps pensioner. Rätt till
pension inträder vid inträffande av invaliditet och senast vid fyllda 67 år.
Komfmittén föreslog att man skulle överge det nuvarande premiesystemet
i en renodlad ålderdomsförsäkring. Varje pensionsberättigad skulle er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
