Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Förbättrad folkpensionering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Händelser och spörsmål
hålla dels ett för alla lika belopp om 100 kr. och dels därutöver 10 o/o
på erlagda avgifter. Den minoritet som stannat vid att vilja bibehålla
den nuvarande typen förordade art avgiftspensionens grundbelopp fixe»
rädes till 70 kr. Propositionen innebar art pensionsåldern sattes som nu
till 67 år och art den årliga avgiftspensionen fastställdes till 70 kr.
pius 10 o/o på erlagda avgifter. Äkta makars avgifter skola
tillgodoräknas vardera maken med halva beloppet. Förslag om sänkning av
pensionsåldern till 60 år avböjdes av utskottet med hänvisning till de stora
kostnaderna. Riksdagen godkände propositionen.
Tilläggspension. Redan enligt nuvarande system utgår
pensionstill-lägg. Detta bestrides av skattemedel. Högsta pensionstillägg är 225 kr.
för man och 210 kr. för kvinna. Detta är lika över hela landet.
Kommittén föreslog att tillägget skulle utgå med samma belopp för både man
som kvinna men att det skulle graderas efter dyrort. För detta ändamål
skulle landet uppdelas i tre ortsgrupper. Tillägget skulle utgå med resp.
|200, 250 och 300 kr. i de olika grupperna. Propositionen följde ett par
reservanter i kommittén och föreslog att beloppen sattes till 250, 350
och 450 kr. Varken inom koimmittén eller i avgivna yttranden rådde
delade meningar om önskvärdheten i en gradering av tilläggen efter dyrort.
Behovet styrktes även av statistiken. Medan procenten
fattigvårdsunder-stödda pensionärer i städerna uppgick till 44.6 så stannade den på
landsbygden vid 23.4. Enligt en beräkning byggd på läget 1926 skulle av
samtliga pensionstagare 68.8 o/0 leva på billigaste ort, 19.7 o/0 höra till
mellangruppen och 11.5 o/0 bo på dyraste ort. Siffrorna från 1934 visa
resp. 67.1, 23.5 och 9.4 o/0.
Utskottet framhöll visserligen, att det måste vara ett mål för en reform]
av folkpensioneringen att i möjligaste mån göra idenna så effektiv, att
dess klientel icke samtidigt behöver söka fattigvårdsunderstöd, men det
ryggade tillbaka för kostnaderna. Ställt inför valet att antingen över
hela linjen sätta tilläggspensionernas maximibelopp lägre än
propositionen eller att borttaga dyrortsgraderingen och stanna vid en högsta till*
läggspension för hela riket av 250 kr. föredrog utskottet det senare.
Därvid hade utskottet särskilt fäst sig vid att nära 70 o/0 av pensions^
tagarna levde i lägsta ortsgruppen. Man ansåg det bättre art göra
pensionerna tillfredsställande för flertalet än att riskera göra dem otillräck-*
liga för alla. Riksdagen accepterade utskottets förslag, men
socialministern bebådade art dyrortsgraderingen skulle komma igen. Regeringen*
har även redan tillsatt sakkunniga för en förnyad omprövning av
spörsmålet. Utredningen skall vara färdig så tidigt att proposition kan
föreläggas 1936 års riksdag.
Avdr&gsfri inkomst. Gällande regler bestämma att 50 kronors egen
inkomst är avdragsfri. För inkomst därutöver avdrages 6/io från det
högsta utgående tillägget. Högsta inkomstgräns för rätt till pensions-*
tillägg är för man 425 kr. och för kvinna 410 kr. Kommittén föreslog,
att det avdragsfria beloppet skulle höjas till 100 kr. och att av
överskjutande inkomst blott 5/io skulle avdragas. Inkomstgränsen sattes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
