Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
373
ovisst, i all synerhet, som de näppeligen äro eniga inom sig. Inom
båda finns det anhängare till devalvering och motståndare. Dock
synas de flesta socialdemokraterna vara för en nedskrivning av
gulden och i varje fall en betydande del av katolikerna hysa samma
uppfattning.
Läget hade hunnit bli ganska ohållbart. Arbetslösheten har
fortsatt stiga även under detta år, då den dock i många länder sjunkit
avsevärt, och även under försommaren, då den säsongmässigt plägar
gå ned. Utrikeshandeln, som för Holland är av mycket stor
betydelse, har stadigt minskats, även om importöverskottet blivit mindre
genom att importen nedskurits i hastigare täkt än exporten sjunkit.
Någon direkt fara för penningens, guldens, guldvärde förelåg ur den
synpunkten knappast, men väl ur budgetsynpunkt. Det gällde där
som i Frankrike att pressa ned statsutgifterna för att få balans i
budgeten. Väl föreslogos icke fullt lika drastiska åtgärder som i
Frankrike, men avsikten var bl. a. att tvångsvis pressa ned räntorna
för hypotekslån samt givetvis att sänka löner.
De ingripanden, som föreslogos, voro således av kraftig natur och
till synes föga i överensstämmelse med den liberala uppfattning, som
främst kännetecknat Colijn. Men allt annat har fått vika för det
inbillade liberala att fasthålla gulden vid sitt gamla guldvärde. Det
var en steril politik, och man må för landets egen skull hoppas, att
man nu kommer att slå in på nya vägar.
ALLA PROBLEM lösas dock icke med devalvering av valutan.
Det visar bl. a. Danmark, som dock måste sägas i stort sett ha
kommit någorlunda helskinnat undan. Dess näringsliv var emellertid i
så väsentlig utsträckning beroende av jordbrukets exportmöjligheter,
att de avsevärda hinder för dessa, som den viktigaste avnämaren
England lagt i vägen, försatt landet i ett läge, som var svårt att
bemästra. Hur mycket verkliga olägenheter och hur mycket agitation,
som ligger bakom det av Landbrugernes Sammenslutning (L. S.)
iscensatta bondetåget till Köpenhamn, är emellertid svårt att avgöra.
Det förefaller utifrån sett, som om L. S.-kampanjen till stor del
dirigerades av en del godsägare, av vilka somliga sägas vara en
smula nazistiskt anstuckna. F. ö. vet man, då detta skrives, ingenting
om vilken anslutning detta bondetåg kan få. Några större reella
förändringar torde det näppeligen föranleda, ty redan lara de olika
partierna och bondesammanslutningarna vara överens om en plan, vari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
