Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 In- och utrikes
genom priset på spannmål, särskilt vete och råg, stegras. Större
delen av de danska jordbrukarna ha emellertid intresse av låga
priser på fodermedel för att produktionen av animaliska livsmedel skall
bli så billig som möjligt, eftersom den danska jordbruksexporten ju
huvudsakligen utgöres av animaliska produkter. För att dessa i
huvudsak mindre brukare icke skola bli de lidande, är meningen, att
de inflytande avgifterna skola fördelas bland dessa mindre
animalie-producenter. Såvitt det hittills kommit till synes äro arbetarna
villiga att visa sin solidaritet genom att acceptera denna prishöjning.
I AMERIKA brottas man alltjämt med problemet att trots
grundlagen kunna vidtaga nödiga regleringsåtgärder, där sådana äro
ekonomiskt och socialt påkallade. Det uppges, att en Iag eller rättare
ett lagförslag, som endast tar sikte på en enskild industrigren,
produktionen av bituminösa kol, är avsedd som en prövosten. Genom
påläggande av en skatt på allt producerat kol som föres utanför
produktionsstaten, skulle kolgruvorna tvingas att acceptera en kod,
ty de som så göra, skulle bli fria från 99 procent av skatten. Vidare
skulle anti-trustlagens bestämmelser upphöra att gälla för de företag,
som anslöte sig till koden. Denna skulle innehålla bestämmelser om
produktionens storlek, om maximi- och minimipris samt om
kollektivförhandlingar mellan företagare och anställda. Frågan om löner
och arbetstid skulle däremot fixeras genom dessa
kollektivförhandlingar, men den uppnådda överenskommelsen bli giltig för samtliga
gruvor, ifall den träffats av % av företagarna och en majoritet av
arbetarna. Tillvägagångssättet påminner om den engelska regleringen
av arbetsförhållandena inom bomullsindustrin i Lancashire.
Återigen komma försök att bilda ett verkligt radikalt parti i
Amerika till synes. Tidigare framstötar ha icke lett till framgång. Efter
en kort fast ibland tämligen lysande bana, såsom för den äldre La
Follettes progressiva parti, har det hela runnit ut i sanden. Det är
för tidigt att spå något om den nya partibildning, vilken skulle
rymma bl. a. också de lafolletteska progressiva i Wisconsin och
Minnesotas farmer-labor-parti, men särskilt dessa båda gruppers
framgångsrika verksamhet i resp. stater ger anledning förmoda, att det nya
partiet får en kärna att bygga kring, vilken icke faller sönder vid
första bästa stöt. Meningen synes heller icke vara att pröva partiets
krafter vid federala val nästa år utan först senare, ifall Roosevelt
fortsätter en effektiv reform- och rekonstruktionspolitik. Det torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
