Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Karl Fredriksson: Måste svensk liberalism vara konservativ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och att svårigheternas övervinnande sker bäst genom att man upphör
med ingreppen och ger "de ekonomiska krafterna" fritt spelrum så
som skedde i kapitalismens första skede — då faller därmed
förutsättningen för att en fortsatt diskussion skall kunna leda till ett
närmande ifråga om de principiella riktlinjerna för vår framtida
ekonomiska politik. Kan man icke vid en analys av det nuvarande systemet
komma överens om vad som är faktum ifråga om detta systems
beskaffenhet och sätt att fungera, då är det föga lönt att diskutera hur
ett annat system bör vara beskaffat. För att diskutera ett annat
system bör man ju veta varför man vill ha det. Och hur skall man
över huvud taget motivera behovet av ett annat system, ifall man inte
ens är övertygad om att det nuvarande systemet behäftas av
allvarliga brister?
Arthur Salters beredvillighet att diskutera nya framgångslinjer
måste hos honom logiskt förutsätta övertygelsen, att det kapitalistiska
systemet i dess hittillsvarande form icke längre fyller rimliga krav.
Endast i den mån representanterna för den svenska liberalismen
komma fram till samma övertygelse kan det bli förutsättningar för en
saklig diskussion mellan liberalism och socialdemokrati om vad som
bör vara riktlinjerna för svensk ekonomisk politik under närmaste
framtid. I annat fall kommer väl den svenska ekonomiskt-politiska
diskussionen i fortsättningen att bli vad den hittills i alltför stor
utsträckning varit: spridda monologer av respektive partiers resonörer
och till dagligt bruk ett stilla puttrande i den stora grytan av klyschor
och slagord. Och man får väl då trösta sig med, att klargörande
diskussion och verklig argumentering under alla tider spelat en
mycket blygsam roll i det politiska skeendet. Människornas pressande
behov, icke våra diskussioner, är det som ger utvecklingen de
erforderliga hästkrafterna. Det kritiska och analyserande förnuftet kan
på sin höjd göra så mycket, att dessa drivkrafter inte verka helt
och hållet i blindo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
