Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Börje Schlyter: Franska romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Börje Schlyter
"moraliska" avvecklingen av krigstillståndet: soldaternas
konfrontation med det civila blir här på gränsen mellan krig och fred ett
komplicerat problem som ställer den militära rättvisan inför svåra
situationer. Löjtnant Norbert — författarens alter ego— får på den
ansvarsfulla posten som åklagare i krigsrätten det tvivelaktiga nöjet
att taga personlig ställning till flera dylika fall. Han kommer genast
i en intressekollision då han skall utreda ett uppträde på en restaurang
i Bukarest, där hans vän löjtnant Conan varit inblandad. Denne
Conan, som för befälet över en frikår bestående av våghalsiga sällar,
vilka icke erkänna någon annan Iag än krigets, är typen för den
verklige kondottiären, som endast i äventyrets laglösa atmosfär finner sin
naturliga livsluft. För honom och hans vilda skara ter sig
anpassningen till fredligare förhållanden som en serie av trakasserier från
de militära myndigheternas sida, vilka de med sina brutala
knektinstinkter icke äro sinnade att underordna sig. Tillfredsställandet av
dessa instinkter, som i fält förskaffar dem utmärkelser och befordran
(Conan avancerar snabbt till kapten och riddare av hederslegionen),
stämplar dem i det civila som kriminella. Det finns ingen plats för
dem i ett fredligt samhälle; när Norbert i epilogen flera år efteråt
återser Conan i en liten landsortshåla, finner han i stället för den
oförbrännelige krigaren ett människovrak som tynar bort, ryckt ur
sitt rätta element. "Det var på sin höjd tre tusen man som vann
kriget. Av dessa tre tusen återfinner du kanske en eller annan här och
där, i någon liten håla. Se bära på dem, de är likadana som jag",
är Conans bittra slutreplik. — Den humana förståelse som präglar
författarens framställning kommer särskilt till uttryck i skildringen
av desertören Erlane — ett offer för krigspsykosen — som Norbert
ej kan rädda från den dödsdom krigslagarna stadga för dylika
förseelser, men som får tillfälle att i en drabbning rehabilitera sig med
sitt liv.
Skall man fatta Dorgelés’ senaste bok, Si c’était vrai?, som teodicé,
samhällsutopistisk satir (med aktuella anspelningar) eller rätt och
slätt som ett oförargligt tankeexperiment? Uppslaget är onekligen
ovanligt tacksamt: en vetenskapsman har lyckats upptäcka "bacillus
criminis" och serum mot densamma. Det inrättas kliniker för
neutraliserandet av onda anlag genom insprutning med det epokgörande
preparatet "112", och verkningarna äro inte sena att visa sig.
Dygdens segertåg medför en fullkomlig samhällsrevolution — fast kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
