Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Börje Schlyter: Franska romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 Börje Schlyter
bild som likaväl kan föreställa en krigsgravvård som en milstolpe.
Fast läsaren rätt snart får törklaringen upphör ej suggestionen, utan
hans iantasi eggas ständigt av nya mystiiikationer. litt bilande
sällskap, som siagit in på en Divag, lar vilse och kommer sent pä kvällen
tal en liten stad, vars namn de ej kanna och som verkar tuilkomhgt
utdöd. 1 den spokiika tystnaden pä det lilla torget börjar plötsligt
tontancn speia. Jbn Skugga dyker upp ur en bigata, någon vissiar en
melodi, ljuset tandes i ett ionster tor att åter siackas ... En tystlåten
begant pansar upp i aet slottsliknande hotellet. Sällskapet ger sig ut
pä nattåg reKognoscermg, var och en på sitt håll. Den i^-änga Jenny
stannar i en liten gata vid ljudet av en Chopmvals bakom stängda
lonstenuckor. Hon anar Det Stora Äventyret... — Vare därmed
nog sagt ior att ge ett begrepp om stämningen i denna charmanta lilla
berättelse, hållen i en raljerande ton a la Giraudoux, som ingalunda
lortar handlingens drömartade karaktär. "Den Ytlige Betraktarens
traditionella lorblindeise" hindrar en förvisso icke att på Jacques
Eemarchands originella förstlingsarbete tillämpa den Wilde’ska
definitionen av den typiska njutningen: den är utsökt och den lämnar
en otillfredsställd.
"Den allmänna opinionen" har många tragedier på sitt samvete.
Mian gör sig svårligen ett begrepp om vilken maktfaktor
bourgeoisiens moraliska tabuföreställningar utgöra i ett samhälle där den
begränsade sociala horisonten inte ger annat utlopp åt det allmänna
intresset än i vakandet över de lagar som konventionen dikterat för
nästans liv och leverne. Och ve den som försöker sätta sig över dessa
lagar! En ung flicka som avslår ett gott parti drages genast inför en
osynlig domstol, vilken är färdig att avkunna utslag så fort den
hemliga undersökningskommissionen verkställt sitt arbete. Upptäckes då
intet rimligt skäl för hennes avslag, nöjer sig juryn med villkorlig
dorn, lydande på social otillräknelighet, tills hon sonat sitt fel med en
förbindelse som uppfyller bourgeoisiens alla yttre krav på
anständighet. Men skulle undersökningen giva vid handen att den anklagade
gjort sig skyldig till uppstudsighet mot de oskrivna lagarna genom
att vilja gestalta sitt liv utom ramen för samhällets tabuföreskrifter,
t. ex. om hon gör min av att följa sin natur utan tanke på att försäkra
sig om en tryggad borgerlig "lycka" — då utlämnas hon utan
försköning till klanens moraliska lynchning. — Raymonde i Louis Francis’
roman Blanc har icke mod att taga ett steg som obönhörligt skulle resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
