Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Amerikas förmåga att konsumera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
413
... och att Den amerikanska nationalinkomsten uppskattas för år
konsumera. 1929 t^ 93 miljarder dollars eller om endast löpande
produktion tas i beräkning till 81 miljarder. De siffrorna
säga dock icke så mycket. Mera får man fram, om man säger, att
inkomsten mellan åren 1900 och 1929 ökats med 120 o/0, ifall hänsyn tas
till penningvärdet. Då har man icke tagit hänsyn till folkökningen. Gör
man det får man procentsiffran 38. Det betyder en årlig ökning om
’ungefär 1.3 o/0. Det slående är som det säges, icke att ökningen varit så
stor utan att den varit så liten. Samtidigt har arbetstiden sjunkit inom!
industrin med omkring 13 o/0 och inom jordbruket antagligen med
ungefär hälften så mycket.
Inkomsten fördelas med 23 °/o på den egentliga industrin, 17 o/0 på
handeln, blott 10 % på jordbruket, 9 °/o på kommunikationer och 8 o/0
på det allmännas tjänster. Resten är fördelad på huslig tjänst,
byggnadsverksamhet, fria yrken, gruvindustri, banker o. s. v.
Det mest anmärkningsvärda är väl den ringa roli jordbruket spelar.
1909 kommo 19 o/0 därifrån, 1918—19 20.5 o/0> 1929 10.4 o/0 och
siffran fortsatte att falla, men torde nu ha något ökats igen.
Frågan är ju dock också: vern får inkomsten? Det har stött på vissa
svårigheter att dra en gräns mellan »wages» och »salaries», d. v. s. mellan!
arbetslön och tjänstemannalön, men man bar dock kommit fram till vissa
approximativa siffror. De säga, att 40 o/0 eller något mera gått till
arbetslöner och något över 20 o/0 till tjänstemannalöner, Räntor och
utdelningar ha tämligen konstant hållit sig i omkring 15 o/0 av
nationalinkomsten. Totalt beräknas att omkring 80 o/0 av nationalinkomsten
utgjordes av arbetsinkomst i en eller annan form samt 20 o/0 av inkomst
från förmögenhet.
Inkomsternas geografiska fördelning har väl närmast intresse för
amerikanarna, men skillnaderna äro så väsentliga, att ett par siffror kunna
förtjäna återges. Inkomsterna äro» högst i de industrialiserade staterna i
nordöst och i Kalifornien men lägst i söder och i jordbruksdistrikten i
den s. k. mellanvästern. Allra högst kom Newyork med 1,365 dollars pr
capita och lägst South Carolina med endast 261 dollars. De klimatiska
förhållandena äro dock sådana, att levnadsstandarden varierar något
mindre. Underligt nog äro skillnaderna för enbart jordbruksinkomsterna
större än för inkomsterna i sin helhet. South Carolina ligger även här
lägst med blott 129 dollars pr capita och Kalifornien högst med 1,246
dollars.
1929 fanns det 27.5 miljoner familjer bestående av mer än en person,
2.4 miljoner ensamstående klassificerades på grund av sitt levnadssätt
som familjer. Därtill kommo ytterligare 6.6 miljoner ensamma, boende
på hotell, inneboende o. dyl. Tillsammans gör det 36.5 milj.
inkomst-disponerande enheter. De 27.5 miljonerna familjer med minst två
personer pr familj hade en genomsnittsinkomst av 2,800 dollars.
Familjestorleken var i medeltal gott och väl fyra personer. Medianinkomsten var
1,700 dollars, d. v. s. det fanns lika många familjer, som hade mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
