Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Amerikas förmåga att konsumera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Händelser och spörsmål
denna årsinkomst, som det fanns familjer med lägre inkomst. Den
typiska inkomsten var emellertid blott 1,300 dollars, ty det relativt
största antalet familjer fanns i inkomstklassen mellan 1,000 och 1,500
dollars.
Mera dramatiskt framträder kanske inkomstfördelningen med följande
uppgifter:
Nära 6 miljoner familjer eller mer än 21 <y0 av samtliga hade mindre
än 1,000 d.
Omkring 12 miljoner eller över 42 o/0 hade mindre än 1,500 d.
Nära 20 miljoner eller 71 o/o hade mindre än 2,500 d.
Blott ungefär 2 miljoner familjer eller 8 o/0 hade mer än 5,000 d.
600,000 familjer eller 2.3 o/0 hade mer än 10,000 d.
Det kan också uttryckas på annat sätt. De 6 miljonerna i botten av
skalan d. v. s. 21 o/0 av familjerna hade 4.5 o/0 av inkomsterna. De 12
miljonerna med mindre än 1,500 d. hade tillsammans 10 miljarder i
inkomst Och 36,000 familjer med över 75,000 d. om året hade
tillsammans 9.8 miljarder. D. v. s. 0.1 o/0 av familjerna hade närapå lika
mycket som 42 o/0 av familjerna i den andra ändan av skalan.
En familjeinkomst om 2,000 dollars säges måhända ha varit
tillräcklig för anskaffande av det nödvändigaste. Det fanns i så fall gott och
väl 16 miljoner familjer under denna inkomstgräns, d. v. s. 60 o/0 av
alla. De hade tillsammans något över 18 miljarder i inkomst, men de
andra 11 miljonerna familjer hade 59 miljarder i inkomst.
5.8 miljoner farm arf amil jer hade 7.2 miljarder i, inkomst och 21.7
andra familjer hade 70 miljarder. Medelinkomsten för farmarna var
1,240 d. och för de andra 3,226 d. Endast 10 o/0 av farmarna hade mer
än 2,600 d. om året men 10 o/0 av de andra hade över 5,000. Och över
hälften av farmarna hade mindre än 1,000 d. Priserna på livsmedel äro
emellertid lägre på landet än i staden. Farmarinkomsten köper mer. Men
om farmaren ville ur även andra synpunkter leva som stadsbon, skulle
han få betala långt mera. Resultatet blir enligt utredningen, att det äi
tvivelaktigt, om en farmardollar är mera vard än en stadsdollar.
Vad användas inkomsterna till? Man har i utredningen använt sig av
olika levnadskostnadsundersökningar och gjort sammanställningar därav.
Utgifterna ha fördelats på fyra huvudgrupper: föda, bostad, kläder,
smycken, rengöringsmedel o. dyl.; övriga såsom kulturella, tobak, sprit
o. s. v. Om samtliga familjer därefter grupperas i tio lika stora grupper
(2,7 miljoner familjer i varje grupp) finner man, att den tiondel, som
har de största inkomsterna, konsumera ungefär 1/3 av det hela. De
förbruka 17 o/0 av all mat, 37 o/0 av bostäderna, 31 <y0 av kläder o. dyl.,
48 o/0 eller nära hälften av allt det »övriga». Den tiondel, som ligger
längst ned, under 600 d. om året, förbrukar blott 4 o/0 av det totalt
konsumerade, 5 o/0 av födan, 3 o/0 av bostäderna, 4 o/0 av kläder o. dyL,
3 o/0 av det övriga. Annorlunda uttryckt: hälften av hela konsumtionen
i fråga om »övriga utgifter föll på 10 o/0 av familjerna, hälften av
bostäderna på 20 o/0 av familjerna, hälften av kläder o. dyl. på 24 o/0 av
familjerna och hälften av födan på 36 <y0 av familjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
