Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 In- och utrikes
även framdeles skall bli möjlig att balansera utan större svårigheter.
Nationalinkomsten befinner sig i stigande och då böra också de
belopp, som efter oförändrade skatteskalor flyta in i statens kassa,
bli större.
Sedan uppstår emellertid frågan, om eventuella överskott böra
användas för omedelbar skattesänkning eller om det icke trots allt
dock vore klokare att använda överskotten för nedamortering av
statsskulden. Då den socialdemokratiska regeringen framlade sitt
första budgetförslag,, upptog det ganska stora belopp för
igångsättande av allmänna arbeten, vilka belopp skulle anskaffas genom
upplåning. Dessa lån föreslogos skola amorteras under relativt mycket
kort tidrymd med användande av medel, som inflöto av föreslagen
skärpt arvsskatt. Riksdagen gick med på arbetsprogrammet och
upplåningen men reducerade skatteskalorna för. arvsskatten, vilket
automatiskt medförde en framflyttning av den tidpunkt, då lånen skulle
bli slutamorterade. Finansministern ansåg sig också redan då böra
understryka, att enligt hans mening alla utvägar borde begagnas för
att så snabbt som möjligt bli kvitt skulden genom amorteringar,
täckta med skattemedel, så snabbt som tillgångarna överhuvud det
medgåve. Motståndarna funno varningen stå i dålig
överensstämmelse med den "lättsinniga" upplåningen och ville ej erinra sig, att
hela planen gick ut på upplåning kombinerad med snabb amortering.
Kunde man vara säker om att någorlunda goda tider skulle förbli
permanenta, vore det föga risk att skjuta på avbetalningarna ett
antal år. Svenska statens ställning är god och dess kredit likaså.
Men tyvärr innebär det en alltför stor optimism att förvänta, att
framtiden skall bli krislös, att dåliga tider ej längre skola följa på
goda eller relativt goda. Det är allt skäl i världen att i tid gardera
sig mot oberäkneliga konjunkturväxlingar bl. a. genom att samla
reserver först och främst genom skuldamortering och måhända ock
genom fondbildning. Under en häftig och långvarig kris skulle väl
icke även stora reserver förslå, men alltid kunde de i viss
utsträckning lätta trycket under dåliga år och onödiggöra annars erforderliga
skattehöjningar då. Man har invänt, att om tillgångar på detta sätt
komme att finnas disponibla, skulle frestelsen bli för stor att
tillgripa dem för utgifter, som icke vore absolut nödvändiga. Givetvis
föreligger en sådan risk, men knappast kan det vara bättre att hålla
statens finansiella ställning i så dåligt skick att detta skall utgöra
en broms. I varje fall måste det principiellt sett vara att avgjort
föredraga, om skatterna under dåliga år kunde hållas nere. Hellre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
