Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
In- och utrikes
behov av sparmedel för kapitalbildning. Man bör nog också hålla
i minnet, att den avstannande folkökningen gör behovet av
kapitalbildning relativt sett mindre trängande.
Om detta är riktigt, kan det icke innebära några faror, om
spar-förmågan genom beskärning av möjligheterna till sparande i form
av jämför elsevis höga skatter på de stora inkomsterna hålles något
nere. Tvärtom bör det leda till varaktigare expansion, om därigenom
konsumtionen kan stimuleras genom ökade möjligheter till utgifter
från de mångas sida. Kapitalbildningen kan då hålla jämna steg
med sparandet, så att intet överskottssparande uppstår. Väl påstå
somliga, att det är produktionen av produktionsvaror, som vid en
depressions lättande går i täten, men tillgängliga data synas motbevisa
detta. Det skulle vara konsumtionen, som kommer först och som
stimulerar produktionen av konsumtionsvaror med följande ökning
av kapitalbildningen. Åtminstone påstås det med bestämdhet om
Amerika, att så var fallet, och att de sparmedel, som icke togos
i anspråk för kapitalbildning sökte sig till spekulationen, vilken vid
sitt sammanbrott framkallade krisen. Hade i stället en större del
gått till konsumtion, kunde alla sparmedel kommit till användning
för kapitalbildning och krisen måhända undvikits åtminstone i den
svåra form den kom.
DETTA SYNES OSS VARA ett skäl för att icke i första hand
sänka skatterna på de stora inkomsterna. Det utesluter naturligtvis
inte en nyordning av skattelagarna. De olika "kristidsskatter", som
varit erforderliga, böra icke få stå kvar. Att endast stryka ett streck
över dem bör dock vara mindre lämpligt, fast de drabbade givetvis
helst skulle se detta. Vår åsikt bör vara klar efter det anförda.
De stora inkomsterna böra betala mera än enligt de gamla skalorna.
Huruvida de nu drabbas "lagom" må mera ingående överväganden
avgöra. Däremot synas de lägre inkomsterna kunna få slippa
billigare undan t. ex. genom höjda familjeavdrag, ifall man vill välja
att genomföra skattelättnader i fråga om den direkta skatten, eller
på annat sätt.
ITALIEN HOTAR alltjämt att överfalla Abessinien och har så
småningom samlat en imponerande hög "motiveringar". Det måtte
stå mycket sämre till i Italien än även de mest pessimistiska vågat
antaga, då Mussolini icke låter sig hejdas av en samlad världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
