Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Ingvar Svennilson: Staten och jordbrukskrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staten och jordbrukskrisen 427
Som alternativ till den centralt ledda prispolitiken erbjuder sig
ett system av fria priser, och frågan gäller, vilket prissystem som är
bäst ägnat att åstadkomma en anpassning på lång sikt mellan
produktionen och konsumtionen av jordbruksprodukter. Författaren har i
ovanstående citat karakteriserat de två egenskaper, som principiellt
skilja de centralt reglerade priserna från marknadspriserna vid fri
prisbildning. För det första äro de förra i förväg garanterade. För
det andra äro de fasta och sålunda oberoende av produktionens volym.
Leda då dessa egenskaper hos det nuvarande prissystemet i och för
sig till rubbningar i jordbruksproduktionens jämvikt?
Den nuvarande ordningen med i förväg garanterade priser innebär
en fullständig (revolutionen på marknaden för jordbruksprodukter.
När tidigare prisen på jordbruksprodukter bildades på en fri
marknad, hade den enskilde jordbrukaren mycket små möjligheter att,
när han planerade sin produktion, bedöma det framtida pris till
vilket han skulle kunna avsätta sina produkter.
Osäkerhetsfaktorerna voro dels de dispositioner, som övriga tusentals jordbrukare
inom och utom landet vidtogo, dels och kanske främst växlingarna i
skördeutfallet. Den senare osäkerhetsfaktorns betydelse har snarast
minskats i täkt med framstegen i jordbrukstekniken; den förras
betydelse har åter tillväxt, allt efter som marknaderna ha vidgats och
de lokala marknaderna kommit i närmare kontakt med
världsmarknaden. Då växlingarna i priserna ej blott inneburit växlingar i
räntabiliteten hos ett antal företag utan även växlingar i
jordbrukaren-arbetarens levnadsstandard ha dessa risker varit av mycket
närgående slag för jordbrukaren. Riskerna för alltför låga priser
ha utgjort ett hot mot jordbrukarens existens och riskernas
eliminering genom uppställandet av vissa garanterade priser bar därför
inneburit en avsevärd förbättring av hans ekonomiska läge. Det
lär exempelvis ha visat sig, att ett relativt lagt pris på sockerbetor
kunnat locka till produktion tack vare den trygghet prisgarantin
erbjudit. En dylik garanti är alltså likvärdig med en
prisförhöjning. Det är möjligt, att man vid regleringar av vissa
jordbrukspriser icke tagit tillräcklig hänsyn till detta faktum och resultatet bar
då naturligt nog blivit en ökning av produktionen av den vara, som
åsatts ett garanterat pris. Prisgarantin kan sålunda tänkas leda till
partiell överproduktion. Resultatet blir detsamma som av en
förväntad prisförhöjning på en marknad med fri prisbildning. Men
den ogynnsamma effekten kan följaktligen också motverkas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
