Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Ingvar Svennilson: Staten och jordbrukskrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staten och jordbrukskrisen
429
prisbildning marknadspriset för den enskilde jordbrukaren framstå
som oberoende av hans eget utbud. På marknaden för
jordbruksprodukter gäller om någonstädes i allmänhet den klassiska
förutsättningen för fri konkurrens, att variationer i den enskilde säljarens
utbud äro av underordnad betydelse för marknaden i dess helhet. De
garanterade prisernas oböjlighet synes därför icke i och för sig
förändra utbudssituationen på marknaden för jordbruksprodukter.
Annorlunda ställer det sig, om produktionens storlek regleras genom
gemensamt beslut av jordbrukarna, eventuellt genom en
producentkooperativ sammanslutning. I en sådan situation skulle givetvis
fastställda minimipriser leda till absurda resultat. Därhän ha
emellertid jordbrukarnas organisationer ännu icke kommit. Om en dylik
central reglering av jordbruksproduktionen komme till stånd, skulle
för övrigt den statliga prisregleringen sannolikt bli överflödig.
Vad här anförts, synes mig visa, att om garanterade, fasta priser
felstyra produktionen, beror detta enbart på att deras höjd blivit
felaktigt avvägd. Omvänt skulle den eventuella fördelen med en
återgång till fri prisbildning ligga däri, att priserna automatiskt skulle
inställa sig på en lämplig höjd, vid vilken såväl partiell som allmän
överproduktion skulle undvikas.
Det är självklart, att en central reglering av priserna icke behöver
innebära, att de en gång för alla fastlåsas på en viss höjd i en viss
relation till varandra. Så har icke heller hittills varit fallet. Det
synes väl förenligt med det nuvarande prissystemet, att priserna
revideras exempelvis varje skördeår. Trots detta föreligger givetvis
stora svårigheter, det skall villigt erkännas, att så avväga
prisrelationerna, att man erhåller en anpassning efter konsumtionens och
produktionsbetingelsernas förändringar. Man frågar sig endast, om
de på en fri marknad bildade priserna fylla denna funktion bättre.
Karakteristiskt för jordbruket är den långa tidrymd, som förflyter
mellan produktionens påbörjande och avslutande. På en fri marknad
ha producenterna främst att utgå från det för tillfället rådande priset
på olika produkter, när det gäller att bedöma de framtida
avsättningsbetingelserna. Relativt små förändringar i utbudet framkalla
för vissa jordbruksprodukter starka variationer i priset.
Prisförändringar leda i sin tur till förändringar i produktionens omfattning,
vilka först efter en längre tid, beroende på produktionsperiodens
längd, göra sig gällande på marknaden och framkalla ett omslag i
pris- och därmed i produktionsutvecklingen. Som en följd härav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
