Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Ingvar Svennilson: Staten och jordbrukskrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 Ingvar Svennilson
finner man inom jordbruket vågliknande svängningar i
produktionens omfattning. Tydligast framträda de i fråga om
fläskproduktionen. Någon friktionsfri anpassning av produktionens inriktning
under fri prisbildning kan man sålunda knappast tala om. Frågan
står väl därför öppen, om icke en rationellt utformad, centralt
dirigerad prispolitik, vägledd av undersökningar av konsumtionens och
produktionens utveckling, bättre befrämjar den inbördes jämvikten i
j ordbruksproduktionen.
Lika tvivlande måste man ställa sig till den fria prisbildningens
förmåga att leda till jämvikt mellan jordbruksproduktionens samlade
volym och den totala efterfrågan. Som lic. Bonow framhåller, kan
man på olika områden vänta sig en fortsatt stark ökning av
jordbrukets avkastning. Under fri prisbildning måste en anpassning
mellan den ökade produktionen och konsumtionen tänkas vinnas
genom en allmän sänkning av prisnivån för jordbruksprodukter. Den
ökning av konsumtionen, som därigenom skulle uppstå, torde trots
allt vara relativt begränsad. Verkningarna på produktionen av en
allmän prissänkning synas vara svåra att förutsäga. Det förefaller
emellertid långt ifrån osannolikt, att produktionsökningen inom
jordbruket skulle påskyndas och att därjämte den del av produktionen,
som jordbrukarna själva konsumera, skulle minskas, varigenom
utbudet av jordbruksprodukter ytterligare skulle ökas. En övergång
till fri prisbildning skulle alltså kunna förvärra situationen. — Över
huvud synes det ej sannolikt, att man enbart med prispolitiska medel
skulle komma till rätta med en dylik situation.
FÇär har endast diskuterats frågan om prispolitiken och
jordbruksproduktionens anpassning till förbrukningens långtids förändringar.
Den åsikten synes knappast vara riktig, att det nuvarande systemets
utformning med garanterade, fasta priser i och för sig skulle
disponera för en snedvridning av produktionen i förhållande till
förbrukningen av jordbruksprodukter. Frågan om fri prisbildning eller
centralt ledd prispolitik reduceras därför, om vi bortse från sakens
fördelningspolitiska sida, till frågan på vilket sätt de säkraste
garantierna skapas för en lämplig avvägning av prisnivån och
prisrelationerna för jordbruksprodukter. Det framgår av det ovan anförda,
att en jämförelse ur denna synpunkt mellan de båda alternativa
prissystemen ej utan vidare utfaller till den fria prisbildningens favör.
Från dessa långtidsproblem bör skiljas korttidsproblemet om
anpassningen mellan konsumtionen och den en gång påbörjade eller av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
