Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att intaga sina måltider utom hemmet. Varför skall denna
arbetstagare vara sämre lottad i fråga om rätten att få en skälig respit
för anskaffande av ny bostad, därest hans arbetsavtal upphör, än
den arbetstagare, som kunnat bestå sig med eget hushåll ? Goda skäl
synas tala för en utsträckning av det av kommittén föreslagna
stadgandet till att gälla generellt, då arbetsgivare tillhandahåller bostad
åt arbetstagare och då hyresavtal angående bostaden icke är särskilt
ingånget.
Ett spörsmål, som äger nära samband med det nu berörda, gäller
hur det bör förfaras med bostadsförmåner vid strejk och lockout.
Kommittén påpekar att en sådan stridsåtgärd enligt gängse
uppfattning icke i och för sig medför att arbetsavtalet upphör. Men även
om arbetsavtalet består är därmed frågan om bostadens bibehållande
under arbetsinställelse icke avgjord. Kommittén har emellertid
ansett sig vara befriad från skyldigheten att söka finna en lösning av
detta spörsmål, eftersom det upptagits i annat sammanhang,
nämligen av de sakkunniga, som av regeringen tillsattes 1931 för
utredning rörande åtgärder till förbättring av lantarbetarnas
bostadsförhållanden m. m.
–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
