- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjunde årgången. 1935 /
437

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är av tvingande karaktär, d. v. s. den skall icke kunna upphävas
medelst överenskommelser mellan parterna.

Lagförslaget medger arbetsgivaren rätt att på arbetstagarens lön
göra avdrag för skada, som arbetstagaren i eller för arbetet
tillskyndat arbetsgivaren. Ersättningsanspråket skall emellertid vara
ostridigt och ha blivit fastställt av domstol eller genom skiljedom,
som icke får klandras av parterna. Vidare stadgas att så länge
arbetsavtalet fortfar äger arbetsgivaren icke avdraga mer än en
femtedel av den varje gång betalning sker förfallna kontanta lönen. Även
denna bestämmelse skall vara av tvingande natur.

Vidare kan nämnas, att lagförslaget avser att reglera även det
fall, då i arbetstagarens löneförmåner ingår rätt till bostad. Man
skiljer mellan två slag av bostadsförmåner, nämligen rätt till logi
hos arbetsgivaren, vilken förmån i regel är förenad med rätt till
kost, samt rätt till s. k. tjänstebostad. Principiellt bortfaller
ifrågavarande rätt i och med arbetsavtals upphörande, vilket även kan
inträffa, om tjänstebostad upplåtits genom särskilt hyresavtal. Enligt
gällande hyreslag möter nämligen intet hinder för ingående av
hyresavtal på relativt bestämd tid, exempelvis för den tid ett arbetsavtal
är bestående. Det säger sig självt, säger kommittén, att avsevärda
olägenheter kunna uppstå för en arbetstagare, som nödgas avflytta
från sin bostad utan någon som helst anledning med endast kort
tids varsel, och kommittén föreslår därför, att arbetstagaren skall
äga rätt att kvarbo i sådan bostad under en tid av fjorton dagar
räknat från den tid arbetsavtalet blivit uppsagt eller hävt. Denna
rätt skall emellertid inskränkas till att gälla arbetstagare med eget
hushåll
, vilket i regel torde innebära detsamma som att han har
familj. Det är särskilt i fråga om sådana arbetstagare, som
olägenheterna av att nödgas flytta utan föregående varsel göra sig starkt
gällande, säger kommittén, som anser, att framförallt bör
arbetstagarens familj skyddas mot att helt oförberett bliva försatt i den
situationen att bliva utan bostad. Även på denna punkt har jag
avgivit reservation. I denna framhålles, att det föreslagna skyddet
kan vara lika önskvärt och nödvändigt då arbetstagaren icke består
sig med eller kanske rent av saknar möjlighet att ha eget hushåll.
Man kan tänka sig fall, då t. ex. det i en vid ett bruk anställd änklings
eller ungkarls eller ogift kvinnlig befattningshavares löneförmåner
ingår fri bostad men den anställde nödgas eller finner det vara fördelaktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:38:11 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1935/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free