Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Sven Wilson: Romanrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pearl Bucks senaste bok heter A house divided (London 1935,
Methuen & Co., 7 s. 6 d.) och är tredje och sista delen i den trilogi,
som på ett så strålande sätt inleddes med The good earth — Den
goda jorden — som fortsattes med Sons — Sönerna — och som
nu utmynnar i historien om Wang Yuans möte med den politiska och
kulturella revolutionen och med västerlandet, berättad med den
amerikanska författarinnans sedvanliga ambition och litterära talang och
— eller kanske man bör säga men — med hennes kinesiska
ordrikedom och fallenhet för skildringens detaljer.
Den unge Yuan har tidigt insupit revolutionära idéer, vars
konsekvenser han likväl icke inser, förrän han efter flera års bortovaro
från hemmet återser sim fader och i honom en av de landets fiender,
mot vilka revolutionsledarna hetsat honom. Han separerar från sina
kamrater, kärleken till eller kanske snarare fruktan för fadern är
starkare än de nya lärorna, och han försöker hindra familjebanden
att brista. Men att gifta sig med dem av familjen utvalda flickan,
som han aldrig sett, det opponerar han sig mot med ungdomens hela
kraft och häftighet, han lämnar hemmet och får en västerländsk
uppfostran i Sjanghai och i Amerika. Kärleken till hemlandet och
till fosterjorden — icke minst till jorden — för honom åter, och
vid faderns dödsbädd fattar Yuan det rousseauska beslutet att
återvända till naturen.
Vad som i denna bok mest intresserar en västerländsk läsare är
väl inte så mycket den yttre ramen med dess sakkunniga och givetvis
mycket värdefulla skildring av kinesisk kultur och kinesiska vanor.
Det som fängslar, är konflikten mellan äldre och yngre generation,
mellan österländskt och västerländskt. Icke minst givande blir det
skarpsynta återgivandet av den kinesiska ynglingens reaktion inför
allt nytt, som möter honom både i det "moderna" Sjanghai och det
ännu modernare Amerika.
Förra året överraskade R. C. Hutchinson den litterära världen med
sin starka och gripande roman The unforgotten prisoner. Förut så
gott som okänd — hans roman ansågs allmänt som en debut —
erövrade han platsen som en av Englands mest lovande unga
författare. Med The unforgotten prisoner i gott minne, avvaktade man
icke utan en viss spänning nästa verk av hans hand.
Det blev One light burning (London 1935, Cassell, 7 s. 6 d.). Och
det blev — åtminstone för anmälaren — en besvikelse.
Romanen berättar om en excentrisk vetenskapsman från Oxford,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
