Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
469
begränsade på grund av landets redan förut ekonomiskt svaga
ställning. Åtskilliga leverantörer ha redan börjat dra sig, då kontant
betalning icke skett, och flera torde komma att göra likadant. Av
betydelse blir givetvis, ifall sanktioner beslutas, huruvida utanför
N. F. stående stater äro villiga att stödja landet. Tysklands
hållning är oklar, men under alla omständigheter har man där icke
tillgång till flera av varorna och ingen möjlighet att avstå från andra.
Amerika synes redan överväga om icke åtskilliga av de viktigaste
varorna rätteligen böra uppföras på listan över sådana ting, som
icke böra säljas till en krigförande stat och får man tro Mussolinis
hot, kommer kriget icke att utebli. Utgången kan då gärna icke
bli mer än en — att brist mycket snart kommer att uppstå.
Sanktionsvapnet synes kunna bli både snabbt och effektivt verkande.
RENT ALLMÄNT medför krigshotet otrevliga verkningar. De
italienska och f. ö. väl också de tyska rustningarna framkalla ökad
försvarsberedskap även i andra länder. En större del av
nationalinkomsten kommer på så sätt att gå till improduktiva ändamål
och så länge totalproduktionen icke samtidigt ökas, medför detta
minskad kapitaltillgång • för det produktiva näringslivet. Just nu
är visserligen kapitaltillgången i många länder mycket riklig, men
ingalunda i alla, och om staten för rustningsändamål tar en del i
anspråk behöver det då icke medföra några omedelbara verkningar,
men i samma mån som rustningsutgifterna stiga hastigare än
inkomsterna måste följden bli sämre kapitalförsörjning och sänkt
levnadsstandard. Att verkan varit denna i både Italien och Tyskland råder
det intet tvivel om. Människorna ha fått det sämre under diktaturen
och däri har man f. ö. säkerligen att söka en av anledningarna och
säkerligen den främsta till Italiens aggressiva hållning. Får man
hållas någon längre tid i Tyskland är det ingalunda uteslutet utan
tvärtom troligt, att även där liknande tendenser bli starkare märkbara.
DET OSÄKRA LÄGET har redan orsakat en tilltagande
guldexport till Amerika, där kapitalet nu anses ha en tryggare ställning
än i det krigshotade Europa. Det drabbar hårdast de länder, vars
myntsystem är anknutet till guld såsom Frankrike och Flolland. För
det senares del har regeringen varnat, en varning som måste öka
oron för framtiden i stället för att minska den. Och skulle
Holland tvingas bort från guldmyntfoten, en i och för sig sannolikt icke
ogynnsam utveckling för landet, lär väl pressen på Frankrike ökas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
