Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Henning Thylin: Kommunisternas senaste »vändning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunisternas senaste "vändning" 481
land och att arbetarna i det stora hela — vilket också t. o. m.
Sven-Lasse Linderot måste erkänna i Moskva, fastän han naturligtvis skrev
resultatet på ett annat konto — väl lyckats bevara sin levnadsstandard
under denna kris, som i så många andra länder lett till helt enkelt
förödande resultat. Hur stor dessa bägge folkgruppers tilltro till
demokratin skulle ha varit, därest regeringen i stället för att föra denna
"hungerpolitik" slagit omkring sig i tomma luften med alla
kommunisternas "krav" borde inte vara svårt att räkna ut.
Man kan också i stället för att se till det som varit haver blicka
framåt och ställa några enkla men för sammanhanget högst
betydelsefulla frågor. Man har anledning därtill på grund av att någon
sinnesändring på den punkten icke kunnat förmärkas hos
kommunisterna efter Moskvas senaste order om "vändning". Tro
kommunisterna, att de komma att stärka demokratin genom att i tid och otid
försöka förmå arbetarna att sätta sig över i vanlig demokratisk
ordning tillkomna stadgar och beslut inom den i samhället så
betydande fackföreningsrörelsen ? Minskas eller ökas stämningarna i
antidemokratisk riktning genom kommunistiskt regisserade lagstridiga
arbetskonflikter och i samband med sådana utanför lagens gränser
gående upptåg? Tro kommunisterna, att demokratin mår väl och
vad de kalla fascism illa av den trafik, som de tydligen äro beredda
att bedriva i samband med den förestående dragkampen i
försvarsfrågan? Och tro de, att för framtiden tilltron till demokratin
kommer att stärkas, därest arbetarna allmänt skulle ställa sig bakom de
inom ett demokratiskt samhälle komplett orealiserbara
demonstrationsförslag, varmed kommunisterna hittills alltid excellerat?
Frågorna behöva bära ställas.
Kort och gott: man stärker icke demokratin genom att säga sig
vilja ha den kvar därför att den ger möjlighet att arbeta för dess
avskaffande. Och man bekämpar icke fascismen genom att spruta feta
fraser ut i tomma luften, samtidigt som man genom en vettlös politik
omöjliggör en fast demokratisk resultatpolitik och sålunda bereder
väg för antidemokratiska stämningar inom stora folklager.
Demokratin stärker man genom att föra en politik, som stärker
människornas tilltro till dess vilja och förmåga att ordna deras livsfrågor. Och
fascismen bekämpar man bland annat och kanske först och främst
genom att hålla dess vägrödjare i spatsergången. Så skall säkerligen
också socialdemokratin veta att jämväl framgent göra, även om
kommunisterna nu i sin nöd "ärligt och kamratligt" bjuda demokratin sina
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
