Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
Sigfrid Hansson
tagare, medan den för omkring 146,500 arbetstagare utgjorde minst
en vecka.
Nu föreliggande lagförslag innebär, att arbetstagare skall äga rätt
till semester, sedan ett år förflutit efter det att han tillträtt
anställningen hos arbetsgivaren eller företaget.
"Med anställning hos arbetsgivaren bör" — säger kommittén — "jämställas
anställning vid företaget. Även detta torde stå i överensstämmelse med allmän
rättsuppfattning. Semestern utgör ju, samtidigt som dess ändamål är att
bereda arbetstagaren tillfälle till rekreation, även vederlag för arbete. Detta
arbete har utförts vid företaget och kommit detta till godo. Det skulle då
te sig i högsta grad obilligt, om arbetstagarens semesterrätt skulle påverkas
av evenutella agar- eller innehavarombyten, så att han icke ägde tillgodoräkna
sig hela den tid han tjänstgjort vid företaget. Att arbetstagaren därunder
innehaft olika befattningar saknar betydelse. Däremot måste anställningstiden
vara sammanhängande. Arbetstagaren äger sålunda icke tillgodoräkna sig
den tid, han vid något tidigare tillfälle kan hava varit anställd hos
arbetsgivaren eller företaget. Har ett arbetsförhållande blivit upplöst men efter
kortare tids förlopp återupptagits, kunna dock omständigheterna vara sådana
att sammanhängande anställning bör anses föreligga, t. ex. om
avtalsförhållandet upphört för förhandlingar om ändrade anställningsvillkor eller om
det nya avtalet kan sägas i verkligheten innebära ett återkallande av en
uppsägning, hävning eller dylikt."
Särskilt ifråga om "arbetare" och med dem jämställda arbetstagare
torde ofta förekomma, att för inträde av rätt till semester erfordras,
förutom viss anställningstid, att arbetstagaren arbetat under
sammanlagt viss tid. Kommittén har emellertid ansett att rätten till
semester grundlägges genom anställningen såsom sådan och att
ar-betsavbrott o. dyl. allenast bör ha den inverkan, att avdrag i viss
ordning må göras på semestern.
Vad angår semesterns längd föreslås tre veckor för den första
arbetstagarkategorin, två veckor för den andra och en vecka för den
tredje. För de två första kategorierna skall semestern efter tio års
anställning förlängas med en vecka eller för första kategorin till
fyra veckor och för den andra till tre veckor. Har arbetstagaren
tillträtt anställningen, innan han fyllt 21 år, inträder dock rätt till
förlängd semester först i och med det att han uppnått 31 års ålder.
Rätt till förlängd semester skulle enligt lagförslaget däremot icke
medgivas "arbetare" och med dem jämställda.
Kommittén framhåller, att vad angår denna kategori arbetstagare,
så tillämpas visserligen f. n. i övervägande antalet fall en semes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
