Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Litteratur - Gunnar Bjurman: Tredje statsmakten - A. Barratt Brown: Great demiocrats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 Litteratur
organisation och drift och i ett annat för befintliga pressorganisationer
— ja även för en obefintlig: Socialdemokratiska pressföreningen i Sverge
existerar oss veterligen icke (men ett litet fel må ju vara förlåtligt).
Slutligen ingår i arbetet ett kapitel om »tredje statsmakten» och
opinionsbildningen och en aktningsvärd källförteckning. Dep. intressanta och
värdefulla boken kan förbehållslöst rekommenderas.
Åsön.
A. Barmtt Brown: Great democrats . Nicholson and Watson. 10/6.
Barratt Brown är utgivaren, men han har endast skrivit ett förord och
en epilog. De olika biografierna äro skrivna av olika personer och äroj
följaktligen av något olika värde, men om dem alla gäller, att de äro
läsbara och lärsvärda. Mest är det som sig bör ;i en engelsk bok, engelska
»stora demokrater» men dessutom finner man några amerikaner samt en
och annan enstaka från något annat land såsom Jaurés, skildrad av
Henry de Man, Marx av Postan, v. Stein av Ernst Toller och St res em ann
av Rudolf Oiden. Bland de övriga författarnamnen finner man t. ex.
Cole, som skrivit om William Cobbet, den engelske journalisten och
rösträttsagitatorn i början av förra århundradet; Norman Thomas, som
levandegör Eugene Debs, hans egen företrädare som socialistisk
amerikansk presidentkandidat; Ramsay Muir, som redogör för Gladstones
verk och betydelse; Bertrand Russell, som tagit Thomas Paine på sin
lott, radikalen från den stora franska revolutionens tid o. s. v. för åtti
endast nämna några namn av de många. I allt är det 39 biografier.
Det är inte möjligt att gå igenom alla, men man kan ju ta en ur högen
för att visa, hur de äro beskaffade, låt säga Debs av Norman. Trfomas..
Debs var född 1855 och dog 1926 och så gott som hela hans liv var ett
enda oavbrutet fackligt och politiskt organisationsarbete. Han
härstammade icke från den egentliga arbetarklassen utan hans fader var en
relativt välbärgad affärsman i staden Terre Haute, nyligen omnämnd i
pressen på grund av en strejk. Han hade visserligen icke mindre än nio
syskon, men fick en så god uppfostran, som staden kunde bjuda på.
Hans första jobb var målarens. Så blev han järnvägsman och sedan
affärsbiträde, men därifrån återvände han till järnvägarna såsom facklig
agitator och talare. Det kan förtjäna anmärkas, att Debs en gång bytte
ut en lön av 4,000 dollars om året mot en om 75 dollars i månaden för
att möjliggöra en effektivare organisation av järnvägsmännen, vilket
emellertid inte lyckades. Då det nya förbundet upplöstes, hade det 40,000
dollars i skuld. Och den skulden betalade Debs med inkomsterna från
sina föredragsturnéer under de följande åren. Förbundet gick under efter
en strejk med blockad av Pullmanvagnarna och Debs iakttog den
blockaden ett decennium framåt i tiden, länge efter det både strejk och blockad»
voro glömda av allmänheten. Först då lyckades man övertyga honom
att även en rättvis blockad måste ha ett slut någon gång, så art han
kunde sova under sina många och långa resor och icke behövde sitta uppe
i dagvagnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
