Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Händelser och spörsmål - Estland under diktatur - Diktaturernas finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
507
Den nuvarande regimen strävar efter att organisera samhäHet
korporativt. Varje näringsgren skall ha sin kammare och över dessa kammare
skall sedan regeringen ha kontroll genom en slags överkammare i f acistisk
stil. Fackföreningsrörelsen skall inlemmas i detta system. Trots
fruktansvärda förföljelser ha de estniska arbetarna hittills lyckats bromsa
detta projekt. Anmärkningsvärt är att den estniska fackföreningsröreken
under de nuvarande förhållandena lyckats genomföra en rad strejker
vilka i flera fall resulterat i löneförbättringar. Samtidigt har den
fackliga rörelsens framstötar imedfört en markant medlemsökning.
Som exempel på regeringens taktik mot fackföreningsrörelsen må
nämnas att varje fackföreningsmöte måste anmälas till och kontrolleras
av polismyndigheterna; sålunda voro fyra polisstenografer närvarande
vid Landsorganisationens senaste kongress. En estnisk arbetare
berättade för mig art en fackföreningsfunktionär en gång blev förbjuden att
hålla föredrag över ämnet Invaliditetsförsäkringen.
Den nuvarande estniska regimen har visserligen slagit tillbaka den
tys ko ri ente råde nazismen i landet, Hnen detta har skett på bekostnad av
medborgarnas demokratiska rättigheter.
Trots dessa omständigheter ha de estniska arbetarna ej förlorat
modet. Under det senaste året har det fackliga gerillakriget i hög
grad-oroat regeringen, på samma gång som det verkat stimulerande på det
framgångsrika illegala politiska arbete som bedrives i Estland.
Sien Sjöberg.
Diktaturernas De fascistiska diktaturerna synas ha intim frändskap med
finanser. dåliga finanser. Det är visserligen inte alla gånger möj-
ligt art ånge någon bestämd siffra för skuldsättningen,
ty en diktator behöver ju inte besvära sig med att upplysa varken det egna
folket eller yttervärlden, om statens finansiella ställning, men somliga
tecken stå ej att dölja, och om exakta siffror ej äro tillgängliga, framståjr
tendensen dock klar.
För Italiens del är det sålunda ganska uppenbart, att det finaansiellaj
läget är tämligen ansträngt. Under hela fascistregimen har statsskulden:
stigit, men Mussolini har försvarat sig med att med de upplånade
beloppen skapades tillgångar, som balanserade skulderna. Det är väl delvis
sant, men många av tillgångarna lämna ingen avkastning. Man kan
använda den metoden till en tid (det har ju bl. a. också gjorts i vårt land),
men man kan inte hålla på alltid. Landet kunde ännu förra året låna
mot 4 o/0 ränta till nära parikurs och en 3.5 o/0 obligation stod då i 94.
Nu bjudes ett lån ut till 5 o/0 ränta och till en kurs av 95, d. v. s. till
en effektiv ränta av ungefär 5.25 o/0. Dessutom äro det nya lånets
obligationer fria från skatt, en ganska betydande fördel just nu, då
beskattningen höjts. 3.5 o/0 obligationen har fallit till 70.
Totalt är Italiens statsskuld uppe i över 150 miljarder lire, en rätt
betänklig summa med hänsyn till landets resurser. Skulle kriget verkligen
släppas löst, måste man förutse ytterligare mycket stark ökning av skulden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
