Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Händelser och spörsmål - Diktaturernas finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 Händelser och spörsmål
förmodligen följd av inflation, d. v. s. prisstegring och ytterligare sänkt
levnadsstandard. Redan lara lönerna ha sänkts med från 20 till 40 <y0„
medan priset på somliga förnödenheter stigit med 50 o/0..
På samma sätt har Japans statsskuld ökats, en ökning, som ägt rum
framför allt under de sista två, tre åren. Den uppgick 1914 till gott och
väl en miljard yen. 1932 var den knappa 5 miljarder och nu 8 miljarder
yen. Det är ganska raskt marscherat på kort tid. Det gäller den inrikes
skulden — den utrikes är ungefär oförändrad. Något annat än stigande
skulder kan resultatet rätt gärna inte bli, då budgeterna årligen lämna
stora underskott främst beroende på de enorma rustningsutgifterna.
Beräknat med indextal ha statsutgifterna stigit med 186 o/0 sedan
förkrigsåren men inkomsterna med endast 80 o/o. Enbart rustningsutgifterna ha
stigit med 433 o/0 och de uppta nu 47 o/0 av samtliga utgifter mot 33 o/o
de sista förkrigsåren. Därtill kommer att 22 <y0 av utgifterna gå till
förräntning av statsskulden. Andra pockande utgifter stå i kö utan att kunna,’
mötas, såsom stod åt jordbruket, undervisningen, hälsovården o. s. v.
Tillsammans kräva rustningarna och statsskuldens förräntning ett belopp,
som är 13 o/0 större än samtliga statsinkomster.
Om befolkningens skatteförmåga befunne sig i stigande, vore det
kanske inte så farligt, men det påstås, att detta icke är fallet trots de ganska
vackra siffrorna för den industriella produktionen, utrikeshandeln,
bank-insättningar o. dyl. Det lär vara så gott som enbart storindustrin i några
få branscher, som svarar för hela uppgången, medan de många små och i
själva verket dominerande företagen ha all möda att få debet och kredit
att gå ihop. Särskilt jordbruket och hemmamarknadsindustrierna sitta
ytterligt trångt. Även här sjunka lönerna men icke priserna och den
redan förut låga levnadsstandarden tenderar nedåt.
Kommer man så till Nazi-Tysklands skulder, måste man fortfarande
konstatera, att man så lite vet. Verkligen ganska geniala metoder ha
kommit till användning för art dölja det verkliga läget och det är icke
troligt, att de som kalkylerat, lyckats komma fram till någon exakt
summa. Att kritikerna varit på rätt håll, synes dock vara uppenbart, ty
nazismen har ansett sig höra officiellt söka motbevisa gjorda påståenden
men knappast med hundraprocentig framgång eller ens femtioprocentig.
Skulle man tro blott vad dm tyske finansministern säger, lia skulderna
endast stigit med 1.9 miljarder mark under nazi-regimen. Och även denna
skuldökning beror helt på ansträngningarna art skaffa arbete åt de
arbetslösa. Medräknar man även de s. k. arbetsväxlarna, vilket man torde böra
göra, synes han dock villig att medge en ytterligare summa om 5
miljarder. Det är emellertid inte så farligt, ty stegringen är en följd av den;
aktiva konjunkturpolitiken, som medfört en förbättring av budgetläget
och därmed skapat grundvalen för täckning av skulderna.
Vid den nyligen avfestade partidagen i Nurnberg höll ett av
fascist-ljusen ett föredrag om statsfinanserna. Enligt honom har staten satsat
något över 6 miljarder på arbetsanskaffning men icke hela summan är
skuld utan endast 5Vk miljard. Genom vidare manipulationer och
omräkningar fastslår han till sist siffran 4.6 miljarder såsom den som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
