Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 Från läsarna
Krisuppgöreisen, den stora kompromissen vid 1933 års riksdag, den
förstod man. Dennas goda resultat och verkndngar har man sett och dragit
nytta av. Regeringens lagförslag i tredjemansfrågan var man villig att
böja sig för om så hade blivit nödvändigt.
Likaså förstod man kompromissen i folkpensioneringsfrågan. Men från
denna sista frågas behandling i riksdagen minnes man också väl,
hurusom det från borgerligt håll högljutt ordades om, att regeringens förslag,
med dess högre summor än vad utskottet till sist bjöd, skulle äventyra
statens finansiella ställning. I den nu pågående diskussionen höres ej ett
ord om detta från borgerligt håll. Och dock är det denna gång fråga om:
högre summor än då. Den enkle arbetaren gör här sina reflexioner. De
bidraga säkerligen ej till att öka förståelsen för en kompromiss denna:
gång.
Men skall försvarsfrågan avgöras vid 1936 års riksdag blir kanhända
kompromissen ofrånkomlig. Det bör dock ihågkommas, att inom
folkpartiet eller närmare bestämt det gamla frisinnade partiet starka röster
höjts, vilka fordra en rätt kraftig nedprutning på kommissionens
køst-inadsförslag. En löswi|ng i nära anslutning till det socialdemokratiska
förslaget borde därför Ligga inom (möjligheternas gräns.
Under alla förhållanden är det klokt, om för socialdemokratin största
möjliga återhållsamhet får bli bestämmande vid frågans slutliga
avgörande. Socialdemokratins ställningstagande i denna fråga kommer att få
återverkningar — goda eller dåliga — på andrakammarvalet 1936.
Evert Larson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
