Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 28 okt. 1935
- Arthur Engberg: Modersmålets ans och vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MODERSMÅLETS ANS OCH
VÅRD
Man må icke glömma, att våra gamla gymnasier under de tider,
då universitetsväsendet i vårt land ännu var föga utvecklat, med
heder och framgång gjort insatser till ovärderligt gagn för
forskning och högre studier. De ha varit en verklig ryggrad i svenskt
skolväsen och ha vetat att väl förvalta ärorika traditioner. Gentemot
dem, som ifrågasätta deras berättigande i våra dagars Sverge, vill
jag med all kraft som min mening hävda, att vi helt enkelt icke
kunna undvara dem utan att äventyra väsentliga värden i vårt folks
bildningsliv. Kravet att de skola motsvara fackhögskolornas
skiftande anspråk på specialiserad förutbildning måste enligt min tanke
tillbakavisas. Det är verkligen fara värt, att deras bildningsmål
förryckes, blir vacklande och oklart under de hopplösa försöken att
på en gång ge en ändamålsenlig medborgerlig bildning och ge
förutbildning för fackhögskolor och universitet. Jag håller före, att
gymnasiet för att fylla sin uppgift måste komma ut ur denna
dubbelställning och få sitt bildningsmål klart och entydigt bestämt.
I undervisningen var under långa tider latinet ett dominerande
ämne. Intet annat språk hade ens tillnärmelsevis en så stark
ställning. Detta var för övrigt förklarligt. Ty latinet var den dåtida
lärdomens och bildningens mellanfolkliga tungomål. Latinkunskapen
var därför en nyckel till den lärda världslitteraturen. Jag skall här
icke söka besvara frågan, huruvida det skulle ha varit till båtnad,
om latinet fått behålla denna ställning. De nationella språken togo
i sinom tid ut sin rätt. Latinet trängdes åt sidan. Vetenskapen har
sedan dess nödgats undvara, vad som obestridligen var en betydande
fördel, nämligen ett under århundraden i fråga om sin terminologi
stadgat gemensamt språk. Det var naturligt, att brytningen med
latinet avspeglades i en annan avvägning mellan språken i skolan.
Behovet av kunskaper i de stora levande språken var ofrånkomligt.
De öppnade dörren till en stor och oavlåtligt växande litteratur. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:38:11 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1935/0558.html
