Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Karl Fredriksson: De närmaste åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkningar, vare sig det gällt stöd i form av arbetslöshetshjälp eller i
form av en genom statsgaranti säkrad rimlig ersättning för
jordbruksbefolkningens arbete. Krisen har lättat. Arbetslösheten är betydligt
reducerad. Jordbrukets ekonomi är någorlunda på fötter. Härvid
bör emellertid märkas, att i detta resultat ingår med en visserligen
icke fullt mätbar men sannolikt mycket betydande effekt just de åt-
gärder som vidtagits från samhällets sida i syfte att mildra krisen.
Om staten skulle undanrycka sitt förut lämnade stöd under
motivering att krisen upphört, så kunde det inträffa att krisen i samma
ögonblick vore där på nytt. Detta betyder, att i det nya
konjunkturavsnittet ingår från början ett kvantum statlig energitillsats som
icke utan vidare kan frånkopplas. Och det öppnar den utsikten, att
skulle från detta utgångsläge inträda ny depression, då måste denna
i sin tur bekämpas med ytterligare tillskott av samhällsingripande
utöver vad som redan förekommer.
Denna utsikt är säkert icke heller främmande för dem som från
liberal ståndpunkt kritisera nuvarande stödpolitik och förorda dess
avveckling. Manga frukta för fortsättningen. Men kan man över
huvud taget vända ?
Att återgå till systemet före krisen är liktydigt med att återställa
förutsättningarna för nästa kris. De som fortfarande tro att
kriserna äro tillfälliga yttre störningar, icke ett organiskt led i det
liberala ekonomiska systemet, de kunna yrka en återgång till detta
system. För oss andra är detta orimligt, såvida man inte med
berått mod vill kasta sig på nytt i ett redan prövat elände. Att inom
loppet av några år eller ens under en fem- eller tioårsperiod ställa
om från nuvarande övervägande privatkapitalistiska system till ett
komplett socialistiskt system, det är återigen en sannolikt
ogenomförbar uppgift. Och detta av övervägande tekniska skäl, om vi också
hade den politiska makten att dekretera en sådan omställning.
Därmed är för vårt vidkommande två alternativ utmönstrade. Det ena
emedan vi icke vilja det. Det andra emedan vi icke kunna det. Vad
återstår ? Att i dag göra upp utförliga planer för en kommande
fullständig socialisering så snart vi "erövrat makten"?
De flesta utredningar och försök till "planer" för framtida
socialiseringsaktioner ha måhända ur vissa synpunkter varit väl värda det
arbete de kostat. Men den värdefulla behållningen, utöver tillfälligt
agitatoriska effekter, ligger kanske i en vaknande insikt, att om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
