Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Frans Severin: Reformism — revolutionarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det får emellertid anses styrkt, att Marx med den epok av social
revolution, om vilken han talar, menar en revolution sådant detta
begrepp vanligen fattas, det vill säga en omvälvning i ungefär samma
former som den stora franska revolutionen eller den stora ryska, etc.
I och för sig synes ordalydelsen inte hindra att man fattar uttrycket
epok såsom en något längre period. Överbyggnaden välver sig ju
"långsammare eller hastigare om". Till stöd för en sådan tolkning
kan man också anföra det uttalande, Marx gjorde i ett föredrag i
Amsterdam, vari han framhåller, att arbetarklassens erövring av den
politiska makten och grundläggande av arbetets nya organisation icke
överallt måste ikläda sig samma former, samt uttryckligen betonar
"att det gives länder... varest arbetarna på fredlig väg kunna nå
sitt mål". Med hänsyn till många andra uttalanden torde man dock
ha större anledning att antaga, att Marx hyste den uppfattningen,
att omvälvningen skulle ske i de former, som man vanligen betecknar
med uttrycket revolution. Även en sådan revolution kan ju vara en
epok av flera år, och uttalanden såväl i Kommunistiska Manifestet
som ock i andra skrifter, t. ex. Borgarkriget i Frankrike och Engels’
förord därtill, synas knappast kunna tolkas på annat sätt, än att vad
de båda föregångsmännen tänkt sig, var en våldsam omstörtning av
bestående politiska förhållanden.
Vi behöva över huvud inte uppställa frågan om Per Albin Hansson
på samma sätt som Marx och Engels närmast tänkt sig en våldsam
omvälvning. Han har allt för ofta deklarerat sin anslutning till en
fredlig utveckling, för att någon skulle sväva i tvivelsmäl om hans
uppfattning därvidlag. I det nämnda föredraget förklarar han för
övrigt "att vi böra... bygga vidare, sten för sten, som vi hittills ha
gjort" medan däremot "våldsamma rubbningar i
produktionsapparaten gå hårdast ut över de stora massorna och därför böra undvikas".
Man kan ju alltid, om man däri finner intresse, uppställa frågan, om
partiordföranden tolkar Marx så, att hans uppfattning medgiver den
fredliga och stegvisa omvandlingen, eller han underkänner Marx’
auktoritet i frågan. Det senare är sannolikast, ehuru i grunden
likgiltigt.
Att denna epok av social revolution inträffar, beror, som av det
ovan anförda citatet framgår, på den så småningom uppstående
motsättningen mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden. I
denna sats ligger såvitt jag förstår innesluten själva kärnan av det
problem, som reformister och revolutionärer lösa olika. Måste denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
