Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Frans Severin: Reformism — revolutionarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsättning ovillkorligen inträffa, eller rättare måste de under
utvecklingens lopp så småningom uppstående motsättningarna samlas
och förtätas till en kraft, som endast kan finna utlösning i en
explosion? Att motsättningen över huvud uppkommer beror på, att
produktivkrafterna utvecklas och förändras, medan
produktionsförhållandena förbli oförändrade eller förändras långsammare, det vill
säga att den del av den samhälleliga utvecklingen som närmast tar
sig uttryck i lagstiftningen inte håller jämna steg med den tekniska
utvecklingen, varvid "teknik" får anses omfatta även produktionens
organisation. Är denna differens ovillkorlig och ofrånkomlig? På
detta måste det bero, om revolutionen enligt Marx är ovillkorlig och
ofrånkomlig.
Efterföljande rader avse inte att vara en tolkning av Marx. Trots
de anförda citaten anser jag, att den levande och verkande
socialdemokratin i varje ögonblick framför allt måste tolka sin egen
situation men även historien och göra detta självständigt och obunden av
alla dogmer. Skolastiska diskussioner om vad Marx till äventyrs kan
ha menat kunna inte vara av väsentlig betydelse för rörelsens
förmåga av praktiskt arbete.
Det erbjuder givetvis alltid stora svårigheter att tolka ett
historiskt skeende. Mängden av faktorer, som medverka i
händelseförloppet och deras vikt sinsemellan göra en oemotsägbar tolkning
omöjlig. Man torde dock kunna våga påståendet, att vid historiens
stora revolutioner verkligen förelegat en våldsam spänning mellan
produktivkrafter och produktionsförhållanden. Den med
produktivkrafternas utveckling inträdda förskjutningen i samhällsgruppernas
ekonomiska betydelse hade t. ex. vid den stora franska revolutionen
inte följts av motsvarande förändringar i lagstiftningen. Den
enväldige konungen grundade sin makt på adeln medan den verkande
befolkningen var i stort sett utesluten från formella rättigheter i
samhället. Sannolikt kommer Fahlbeck sanningen ganska nära, när han
förklarar, att den franska adeln trots sin stora formella makt kunde
utstrykas ur historien på en enda natt, därför att den försjunkit till
en onyttig hovadel, en parasitklass utan verkliga uppgifter i samhället.
Sett från denna synpunkt kan revolutionen sägas vara en politisk
bekräftelse på en sedan länge försiggången utveckling, under vilken
spänningen mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden
alltjämt ökats, därför att den oförändrade lagstiftningen fortfarande
motsvarade den medeltida godshushållningens krav, medan de nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
