Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Per Edvin Sköld: Den sociala jordfrågan, en överblick över problem och ställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spörsmålet rörande åtgärder mot denna otrygghetsfaktor är föremål för
övervägande. Men att detta problem är vanskligt att lösa, ligger i
öppen dag.
Att skapa tryggare ställning åt brukare av annans jord kan ske
genom en social arrendelagstiftning men också därigenom, att brukarna
få tillfälle att frilösa den av dem brukade jorden. I olika
etapper har en social arrendelagstiftning genomförts för vissa arrendatorer
under bolag och fideikommiss. Även för övriga arrendatorer
har lagstiftningen förbättrats. Det är dock uppenbart, att den eftersträvade
sociala tryggheten icke härigenom uppnåtts i önskad omfattning.
Den lär ej heller kunna vinnas enbart genom arrendelagstiftning
i egentlig mening. Erfarenheten visar nämligen, att lagstiftningen
i betydande utsträckning icke efterleves. Jordägarens
ekonomiska övermakt tvingar ofta arrendatorn att låta sig nöja med
sämre villkor, än vad lagstiftningen avser. Ytterligare åtgärder på
detta område torde därför för närvarande mera böra inriktas på att
åstadkomma kontroll från det allmännas sida på lagstiftningens efterlevnad
än på direkt skärpning av lagarna. Men det förtjänar understrykas,
att all lagstiftning på detta område blir mer eller mindre
ineffektiv, så länge icke arrendatorerna genom organisation skaffat
sig en gentemot jordägarna mera jämbördig ställning.
Strävandena att göra det möjligt för arrendatorer att få friköpa
sin jord resulterade till en början i att arrendator medgavs rätt
att erhålla egnahemslån för inköp av arrendegård, som jordägaren frivilligt
utbjöd till försäljning. Mera långtgående åtgärder i denna
sak ha för närvarande fallit utom diskussionen på grund av det förändrade
ekonomiska läget. Medan för 15 år sedan arrendatorer i
allmänhet voro ivriga att få friköpa men jordägarna ovilliga att
sälja, råder för närvarande ofta ett motsatt förhållande. Jordägaren
är ej lika beroende av fast arbetskraft för skogsbruket och finner
dessutom innehavet av mindre arrendejordbruk ekonomiskt betungande.
Brukaren känner sig å sin sida mera säker om nödvändiga
arbetstillfällen i sin ställning som arrendator, än vad han skulle
varit som självägande. I de hittills berörda delarna av vår sociala
jordfråga råder för närvarande mer eller mindre politiskt stillestånd.
Huru länge låter sig kanske icke just nu bedöma.
Strävandena att skapa möjligheter för fattigt folk att få
jord att bruka ha under de senaste åren däremot utmärkt sig
för stark intensitet. Från början gav staten sin uppmuntran genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
