Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 28 okt. 1935
- Per Edvin Sköld: Den sociala jordfrågan, en överblick över problem och ställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN SOCIALA JORDFRAGAN
| EN ÖVERBLICK ÖVER PROBLEM OCH STÄLLNINGAR. |
Nästan varje land har sin sociala jordfråga. Innehållet i detta
uttryck växlar helt naturligt från land till land och från tid till tid.
Det innersta syftet är dock ett och detsamma, nämligen att överföra
och bevara jorden i händerna på dem, som äro att anse såsom
de egentligen jordbrukande folklagren. Såsom motiv för denna
strävan kunna stå ras- och befolkningspolitiska åsikter om
bondebefolkningens betydelse för folkets tillväxt och hälsa. Men lika ofta
äro de sociala synpunkterna avgörande, d. v. s. avsikten är att
förhjälpa ekonomiskt och socialt illa lottade folkgrupper till bättre
förhållanden.
Här i Sverge har den sociala jordfrågan under nyare tid varit
politiskt aktuell än i ett avseende och än i ett annat under hela den
hittills förflutna delen av innevarande århundrade. De uppgifter,
som därunder uppställts, äro i huvudsak följande trenne: jordens
bevarande åt bondebefolkningen, tryggad ställning åt brukare av annans
jord samt skapande av möjligheter för fattigt folk att komma i
besittning av jord att bruka. I det första avseendet kom hotet till en
början från de virkes förädlande bolagen, som i avsikt att kunna
tillgodogöra sig skogstillgångarna i stor utsträckning uppköpte
bondehemman. Genom lagarna om förbud för bolag att inköpa fast
egendom och om förbud för enskild att inneha fastighet som bulvan
för bolag har denna fråga fått sin huvudsakliga lösning. Den sista
krisen har emellertid fäst uppmärksamheten på ett annat hot mot
jordbrukarbefolkningens trygghet, nämligen
konjunktursvängningarna i egendomsvärdena. Under bättre tider för jordbruket betala
nytillträdande jordbrukare så höga köpeskillingar, att förräntningen
därav möter stora svårigheter vid inträdande lågkonjunktur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:38:11 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1935/0602.html
