Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål utan ersättning till ägaren, avskaffande av jordräntan och
förhindrande av all spekulation i jord." Som en av programmets två
huvudgrundsatser framföres kravet på "brytande av ränteslaveriet";
någon framställning av hur detta skall tillgå gives ej. Slutligen
fordras indragning av alla krigsvinster, en punkt, som förlorat sin
mening vid den tid, då partiet kom till makten.
Många av dessa programpunkter spelade under tidigare skeden en
väsentlig roll i partiets agitation; så var fallet med kraven på
förstatligande av vissa företag, delaktighet för arbetarna i företagens
vinst och framför allt "brytande av ränteslaveriet". Detta
förhållande framträder särskilt i de tidigare upplagorna av Feders skrift
"Der deutsche Staat auf nationaler und sozialer Grundlage" (1923),
av Hitler i ett förord betecknad som "rörelsens katekes". Såsom
förutsättning för ränteslaveriets brytande uppställde Feder bland
annat kravet på statens övertagande av bankväsendet. Hela
kommunikationsväsendet borde likaledes förstatligas; handeln med de
viktigaste konsumtionsvarorna tänkte sig Feder överlämnad till under
statens uppsikt stående producent- och konsumentföreningar. Gregor
Strasser, som vid denna tid jämte Feder framträdde som rörelsens
teoretiker, uttalade sig för än mera långtgående socialiseringsåtgärder.
Socialism innebure, yttrade han i ett tal den 4 september 1925
(avtryckt i samlingen "Kampf um Deutschland), att jorden och
produktionsmedlen tillhörde nationen. "Socialistisk" finge ej förtunnas
till "social", ett ord, som "mer än något annat blivit använt i bedrägligt
syfte som en täckmantel, med vilken det kapitalistiska produktionssystemets
alltför uppenbara blottor döljas." Skillnaden mellan
den nationella och den marxistiska socialismen låge endast däri, att
den förra avvisade den materialistiska historieuppfattningen och
marxismens internationalism; att arbetarna under den existerande
produktionsordningen hade ringa känsla för de nationella värdena
ansåg Strasser helt naturligt. Den klara radikalism, som lyser fram
i dessa uttalanden, torde dock ej kunna sägas ha representerat
partiets samlade uppfattning.
Uppmjukningen av de radikala programpunkterna sker småningom.
Den kan spåras i Hitlers tal, i de skilda upplagorna av Feders skrifter
och även hos Gregor Strasser, ehuru denne under partiets svängning
åt höger alltmera blir företrädare för en radikal minoritet. Hitler
betonade med allt större skärpa äganderättens okränkbarhet och
förbigick eller förtunnade de radikala programpunkterna. Det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
