Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
programmets punkt 17 uppställda kravet på expropriation av jord utan
ersättning, som ansågs hinderligt för agitationen bland bönderna,
utlade Hitler i en skrivelse den 13 april 1928 på följande sätt: "Då
N. S. D. A. P. står på den privata äganderättens grund, faller det
av sig självt, att satsen om "expropriation utan ersättning endast
avser skapandet av legala möjligheter att, då det visar sig nödvändigt,
expropriera jord, som förvärvats på orättmätigt sätt eller icke
förvaltas med tanke på folkets välfärd. Den riktar sig alltså i första
rummet mot de judiska bolag, som spekulera i jordegendom."
Härmed blev denna punkt i programmet praktiskt taget satt ur kraft.
Det särskilda jordbruksprogram, som framlades i mars 1930, talade
om expropriation utan ersättning endast av orättmätigt förvärvad
egendom; det betonades uttryckligen, att stordrift (storgods) skulle få
finnas även i en nationalsocialistisk stat. I de upplagor av Feders
"Der deutsche Staat" och "Das Programm der N. S. D. A. P.", som
utkommo omkring 1930, avvisades i princip socialiseringstanken.
Nationalsocialismen är medveten om, uttalades i det förstnämnda
arbetet, "att personlig äganderätt och fri förfoganderätt över det
förvärvade är grundvalen för varje näringsliv och därjämte för varje högre
kultur... Näringslivet utvecklas bäst fritt från skadligt förmynderskap".
Storindustrin, som vid denna tid började överföra sina politiska
insatser från tysknationella partiet och tyska folkpartiet till
nationalsocialisterna, försäkrades särskilt om orubbad äganderätt.
Nationalsocialismen "ställer sig icke avvisande ens till de största
industriföretag, så länge de förbli i sin skapares ägo (vi tänka på Krupp,
Mannesmann, Thyssen o. s. v.)"; den i detta uttalande innefattade
begränsningen framstod som utan betydelse, då intet sades om
socialisering av såsom aktiebolag konstruerade storföretag. Frågan om
arbetarnas delaktighet i vinsten blev nu icke föremål för bestämda
uttalanden; enligt Feder förelåge ej någon absolut rätt till sådan
delaktighet och det avsedda syftet borde kunna vinnas genom jämkning
av priset på vederbörande konsumtionsartiklar. I en tidningsartikel
av oktober 1930 yttrade Feder, att dylik delaktighet, liksom
ock medbestämmanderätt för arbetarna i företagens ledning, i själva
verket skulle underminera äganderätten och sålunda innebära en
"beslöjad expropriation". Den enda av de ursprungliga radikala
fordringarna, som fortfarande starkt framhävdes, var "brytande av
ränteslaveriet"; de skuldsatta bönderna fördes härigenom i massa till
nazismen. Man jämföre även på dessa punkter Rosenbergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
