Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
programkommentar ("Wesen, Grundsätze und Ziele der N. S. D. A. P.").
Rörande sist berörda fråga skriver Rosenberg: "En tysk regering
måste till en början skrida till förstatligande av börser och banker."
Ordet socialism började vid denna tid användas i de vaga, till intet
förbindande betydelser, som numera äro de enda godtagna. Socialism
sades innebära kamratskap, solidaritet, folkgemenskap, pliktkänsla
mot det allmänna, preussisk anda, nationell självhävdelse. De
radikala grupper, som krävde socialistiska reformer, avskildes eller
förlorade i inflytande. De egentliga nationalbolsjevikerna, ledda av Otto
Strasser, utträdde ur partiet redan år 1930; Gregor Strasser kvarstod
i partiet men hans ställning försvagades, trots att han, av publicerade
tal och uppsatser att döma, åtskilligt modererade sin radikalism.
Likväl påstods icke sällan, att nationalsocialismen, i motsats till den
förborgerligade socialdemokratin, representerade en klart socialistisk linje
i tysk politik; ett gott exempel på denna uppfattning är Machenroths
på svenska utgivna arbete "Tysklands ungdom i revolt" (1933).
Att den konservativa linjen på här ifrågavarande punkt dominerat
nazismens politik efter segern behöver knappast närmare klargöras.
Man kan från socialistisk synpunkt ha olika meningar om åtskilliga
moment i nazismens ekonomiska och sociala politik: säkert är att
denna politik i sin helhet icke burit en socialistisk prägel. Det är
tillräckligt att betona, att denna politik för närvarande symboliseras
av namnet Schacht, att ingen enda av de 1920 uppställda programpunkterna
förverkligats eller ens framställes som vägledande för
framtida politik, och att till och med den moderata reformvilja, som
företräddes av Feder och andra, varit de maktägande för stark. På
hösten 1934 förlorade Feder sin statssekreterarplats; hans reformplaner
— som för övrigt på en del här ej berörda punkter voro uppenbart
orimliga — tas ej längre på allvar. "Lånekapital är nyttigt. Och
räntebetalning är nödvändig, om man vill använda lånat kapital."
(Schacht, 27 jan. 1934). I den härskande kretsen finnes nu ingen,
som kan misstänkas för att vilja omsätta programmet i praktik.
Före den stora uppgörelsen i juni 1934 — till en del utan tvivel
betingad av sakliga motsättningar — framfördes såväl inom partiets
intellektuella elit som inom de breda lagren krav på socialistiska
åtgärder. Den nationella socialismen innebure visserligen i första hand,
enligt de radikala doktrinärerna, nationell samhörighet, en på "Blut
und Boden" grundad folkgemenskap, men den borde också innefatta
väsentliga ändringar i produktionsordningen. Såsom exempel på mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
