Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fordran på rättvisa har förblivit. Men den har förlorat sin mening som
en fordran, som måste uppställas för klasser. Vi äro alla tyskar
och vi äro alla fattiga. Den har därför fått en mening som en
fordran för nationen. Det kommer att finnas fattiga och rika folk.
Det finnes nu liksom tidigare blott en skillnad mellan människor,
skillnaden mellan utsugare och utsugna. Men denna skillnad
överföres efter Versaillesfreden från enskilda människor till hela
nationer. Det finns för socialismen ingen annan möjlighet än att
förvandlas från klassocialism till folksocialism." På ett annat ställe i
samma arbete säges räddningen för Tyskland ligga i en socialism
som icke uppdelar mänskligheten i klasser utan i nationer och som
"i en nation ser en organisk enhet... I undertryckta länder finnas
i grunden icke längre några klasser. Inom undertryckta folk äro
alla människor undertryckta." På ett speciellt sätt söker alltså
Moeller bevisa den gamla borgerliga satsen, att proletärer och
besuttna i huvudsak ha samma intressen, att det som skiljer är ringa
mot det som enar; ur internationell synpunkt äro alla tyskar
proletärer och böra kunna förenas i klasskamp mot utlandet.
Stundom använder likväl Moeller — såväl i det nyss nämnda
arbetet som i huvudverket "Das dritte Reich" — ordet socialism i
andra betydelser. Socialism i vanlig mening tar han naturligtvis
avstånd från, främst ur nationell synpunkt. Däremot tänker han
sig möjligheten av en reorganisation av samhället, som skulle
innebära en sant tysk socialism. Närmast synes han härmed avse en
på ett slags stånds- eller korporationsprincip uppbyggd statsordning.
Det är en social differentiering, en social hierarki, som eftersträvas,
icke social utjämning: "Sozialismus in Deutschland ist Gliederung
der Deutschen."
En liknande uppfattning finner man hos en annan teoretiker,
Krannhals, som någon gång åberopas av nazismens ideologer. I sitt
huvudarbete, "Das organische Weltbild" (1928) söker Krannhals
framställa den "organiska", "riktiga" socialismen. I överensstämmelse
med sin alltigenom metafysiska, av föreställningen om folketstaten
som en organism präglade åskådning finner han socialismens
kärna däri att var och en erhåller den plats i samhället, för vilken
han är bäst lämpad. Ett "organiskt över- och underordnings förhållande"
skall känneteckna statsordningen. Socialismen utgår "från
den sedliga uppfattningen och ej från det ekonomiska intresset"; för
socialisten står det klart, att "överensstämmelsen mellan den sedliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
