Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Harald Åkerberg: Columbi ägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för lätt för dem. En avväpnad demokrati skulle göra spelet otroligt
lätt för både Mussolini och Hitler. Även ett avväpnat Sverge skulle
betyda en försvagning av den front, som reser sig till skydd för
friheten mot mörksens makter.
Man kan inte komma ifrån att det förhåller sig på detta sätt.
Demokratin har en vapenplikt, och de socialdemokratiska
reservanterna i försvarskommissionen ha också konstaterat detta. Men har
den inte också en plikt att se till att denna vapenplikt ej blir ett
självändamål och en onaturlig börda? Jo, för visso. Rent orimligt
blir det hela, om det kravet ställes, att folken skola taga ut sin
sista kraft, om demokratins länder fyllas med bomber och späckas
med taggtråd. Då äro vi inne i ett farligt tänkesätt, som våldtar
människorna och hindrar dem att se klart. När herr Hamrin sjunger
kanonernas lov, förefaller han redan vara bergtagen. Han ställer
kanoner och vackra fraser i motsättning till varandra. Men med
vackra fraser menar han tydligen något annat än löst tal och blå
fantasier. Han menar den vackra viljan, som folken aldrig kunna
och böra släppa, om de vilja bygga sin värld stark från grunden.
Vårt land behöver en försvarslösning, som gör det möjligt att
koncentrera nationens andliga kraft på viktigare ting än kanoner
och pansarbåtar. Det kan inte bli en lösning för eviga tider, kanske
endast för ett årtionde, men en andhämtning, en vapenvila är av
nöden. Denna lösning får inte släppa ur sikte tidens stora strid,
det reaktionära hotet mot folkfriheten. Den får inte vila på
ansvarslöst lättsinne eller grund optimism. Men den får inte heller släppa
kontakten med just ”den vackra viljan” hos människorna. Den
måste ha modet att ta risker och se på lång sikt. Avvägningen blir
kanske inte så lätt att göra, men när det kommer till kritan är det
kanske bara Columbi ägg som fattas. Eller mannen som får det att
stå. Herr Hamrin är inte mannen, som hittar några Columbi ägg.
Han saknar den enkla genialiteten, fantasin, segerhuvan. Per Albin
Hansson har alla dessa förutsättningar i rikt mått.
 |
| Harald Åkerberg |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
