Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Harald Åkerberg: Columbi ägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utjämnande linjen vara annat än ett försök att se frågan på lång
sikt, att skapa en ram för försvaret, som håller i orostider utan att
vara överkvalificerad under idyllens dagar. Ur dessa synpunkter är
emellertid det hamrinska förslaget inte så lyckligt. Det är ett
utpräglat konjunkturförslag och bortser alldeles från ”den längre
sikten”.
I ett tal helt nyligen har herr Hamrin uttalat, att ”kanonerna
förmå mera än vackra fraser”. Han framhöll vidare, att vårt
medlemskap i Nationernas förbund ”ändrat vår ställning som neutral
stat”, och med adress till de socialdemokratiska reservanterna i
försvarskommissionen sade han: ”Att såsom världen nu ser ut begagna
maktspråk och samtidigt förorda avsevärda nedskärningar av vårt
försvar är inte bara ologiskt utan farligt.” Den bristande logiken
finnes här uppenbarligen på herr Hamrins sida. De som ”förorda
maktspråk”, d. v. s. i detta fall väl närmast sanktioner mot det
krigförande Italien, föra ingen militär äventyrspolitik. De ha velat skapa
en motvikt mot de kanoner, som herr Hamrin kastar så kärleksfulla
ögon på, inte i de vackra fraserna utan i folkens, i de mångas
solidaritet. Om Nationernas förbund kan sammanföra de många stater
i världen, som bestämt och kompromissfritt vilja freden, till en
exekutiv för denna fredsvilja, så borde resultatet kunna bli, att av
varje enskild stat utkräves inte större utan snarare mindre
vapeninsats. Om inte så vore förhållandet borde logiken kräva, att vårt
land utträdde ur folkförbundet. Om det stod förbundet förmår
skänka leder till att våra egna insatser måste fördubblas eller mera,
så kunna vi rimligtvis bättre klara oss det förutan.
De socialdemokratiska reservanterna, över huvud taget hela det
socialdemokratiska partiet, bortse däremot inte från att det nya
världssamhället behöver kanoner. Det kan inte leva utan att ha
möjlighet att skydda sig mot den onda viljan, som lever i
människornas hjärtan och i föråldrade institutioner och begrepp. Tidens stora
strid om folkens frihet och demokratins framtid utkämpas inte på
slagfältet. Det verkliga avgörandet sker på gator och i gränder, på
arbetsplatserna, i hemmen och i människornas undermedvetande.
Men det är en process, som inte ger utslag i dag eller i morgon.
Den kan fördröjas och undertryckas under långliga tider. Hela
tidsrörelser, som behärska länder och kontinenter, ha gjort till sin
uppgift att bromsa en utveckling, vars lopp givetvis endast
tidvis kan dämmas upp. Det finns ingen anledning att göra spelet allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
