Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
TT GÖRA UPP BUDGET för nästa budgetår har i år icke
vållat samma svårighet som under de närmast föregående åren.
Vårt land har kommit ut ur krisen och näringslivet är gott i gång,
även om en envis arbetslöshet kvarstår, medan kapitaltillgången är
god. Folks inkomster ha stigit, vilket gör, att statsinkomsterna också
flöda rikligare. Det budgetår, som gick till ända den 30 juni gav
ett icke föraktligt överskott och det nu löpande beräknas likaledes
komma att sluta med överskott. Visserligen har staten från och med
nästa budgetår en rad nya utgifter att tillgodose, men så långt
kalkyler kunna göras, är det dock uppenbart, att om inkomsterna skulle
fortsätta att flyta in efter samma grunder, skulle de mer än väl räcka
till. Det har möjliggjort förslag om skattesänkning med 20 enheter
eller omkring 12 procent av inkomst- och förmögenhetsskatten.
Samtidigt föreslås en synnerligen kraftig nedamortering av
statsskulden. Dels gäller det så att säga normal amortering och dels
täckning av lidna förluster på grund av tidigare stödåtgärder samt
nedskrivning av statens järnvägars lånekapital, vilket redan detta tar
ungefär 12 milj. Men det anmärkningsvärda är att därjämte hela
den oräntabla delen av de s. k. krislånen, det vill säga de lån som
lagts upp för att täcka kostnaderna för arbetsanskaffning o. d., nu
på en gång kunna avskrivas. Man utgick, då det tillämpade
finanspolitiska programmet påbörjades, från att detta med användning av
arvsskatt och extra inkomstskatt skulle ta åtskilligt flera år och
hos motståndarna sade man sig vara förvissad om att tiden skulle
bli avsevärt längre än socialdemokraterna i sina optimistiska
beräkningar förmodade. I stället har den blivit mycket kortare.
Under de två sista åren ha de anvisade inkomsterna för amortering
nedbringat lånen med ungefär 100 milj. Nästa år flyta ytterligare
ett fyrtiotal miljoner in. Det som därefter återstår bör kunna täckas
med ett mindre bidrag från automobilskattemedlen om 7 milj., 12
milj. inbetald royalty från Luossavaara-Kirunavaara samt vad som
lämpligen kan tas ur kassafonden utan att denna minskas under en
som tillräcklig ansedd nivå om ungefär 70 milj. kr. Amorteringen
göres alltså icke genom bottenskrapning av tillgängliga fonder.
I Tidén N:r /, Jgj6.
11. 1. 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
