Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
In- och utrikes
Det underliga är, att de som förut ivrigast varnat för
skuldsättningen och de farliga konsekvenser denna kunde medföra för landet,
nu tvärtom mena, att med amorteringen är det inte så förtvivlat
bråttom. Det vore det kanske inte heller, om man bara hade att
hålla sig till läget för dagen, men det kommer även andra dagar,
och det vore en oberättigad optimism, om man trodde, att kriser för
framtiden kunde undvikas. Så länge det kapitalistiska systemet får
sköta sig själv på samma sätt som hittills, så länge måste man också
räkna med svängningarna. Det måste då vara det enda riktiga att
rensa undan så många sviter som möjligt av en kris, innan nästa
bryter in. Om man sedan vill anmärka på att det för amortering
skulle användas några miljoner automobilskattemedel, må det vara
hänt. Visst har det en gång bestämts, att de skulle gå till särskilt
ändamål, till vägar o. d., men de lån, som skola återbetalas, ha till
stor del använts just för vägbyggande, och det synes då icke vara
orimligt, om just denna skatt kommer till användning i måttlig
utsträckning. Många synas ju i varje fall anse, att vägbyggandet
bör minskas, så att ur den synpunkten kan knappast vara något att
invända. Naturligtvis kunde man tänka sig att i stället sänka skatten,
på t. ex. vissa kategorier vagnar, men å andra sidan bäres den
givetvis lättare nu under goda tider än under dåliga och kan man få
bort skulderna, är det som sagt ett mål att sträva efter.
LIKALEDES KAN DET naturligtvis råda delade meningar om
vilken skatt, som i första hand borde sänkas. Under krisen ha en
hel rad skattehöjningar vidtagits förutom höjningen av den vanliga
inkomstskatten, vilka kunde komma i fråga. Många indirekta skatter
ha höjts, såsom spritskatten, tobaksskatten, kaffetullen. Både i fråga
om sprit och kaffe och väl också i fråga om kaffe böra emellertid
sociala skäl få spela in. Det vore knappast riktigt att i första hand
gynna just de grupper, som lägga ned sina inkomster på dylika varor.
Den meningen kan hysas även av en, som varken är nykterist eller
anti-nikotinist eller alldeles föraktar kaffet. För detta sista gäller
ju dessutom, att frågan om monopol ligger under utredning och det
kan vara skäl att invänta den.
Det är ej heller på den punkten kritiken satt in utan märkeligt
nog därpå att icke extra inkomstskatten och den särskilda
förmögenhetsskatten i allra första hand sänkts. Naturligtvis kan man förstå,
att de som ha att erlägga de skatterna, gärna vilja bli fria från dem,
men däremot knappast, att det skulle vara särskilt rättvist, att då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
